Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag14.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sverige behöver en ny coronastrategi”

Regeringen bör ompröva beslutet om att inte utveckla appar som kan användas för smittspårning, som finns till exempel i Finland, skriver två miljöpartister.

Publicerad: 10 December 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tomas Eriksson (MP) gruppledare Region Stockholm, Susanne Nordling (MP) gruppledare Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Stockholm.


Ämnen i artikeln:

Region StockholmDet nya coronaviruset

Under den senaste tidens presskonferenser har Folkhälsomyndigheten markerat att de inte anser att vaccin är slutet på coronapandemin. Istället menar de att vi kommer att behöva leva med covid-19 under flera år. Inför möjligheten att covid-19 återkommer, likt säsongsinfluensan, så krävs det ett omtag av Sveriges coronastrategi. Fokus måste flyttas till åtgärder som gör att vi kan leva med coronapandemin samtidigt som restriktioner hävs och ekonomin öppnas upp. 

Vaccinering måste vara grunden i den svenska coronastrategin. Det handlar om att så fort som möjligt säkerställa tillgången till vaccin och att vaccinera. Först till riskgrupper, vård- och omsorgspersonal och därefter till oss andra. För att säkerställa en jämlik tillgång till vaccin i hela landet är det avgörande att staten tar kostnadsansvaret för vaccineringen. Vaccinet måste också ges kostnadsfritt till alla.

När vaccineringen är igång krävs politiska åtgärder som minskar smittspridningen samtidigt som samhället återgår till något som mer liknar normalläge. Sveriges kapacitet att testa och smittspåra måste öka. Att kunna genomföra tester och därefter smittspåra och isolera individer kommer att vara det mest effektiva sättet att bryta smittkedjor i ett läge utan social distansering. Därför bör regeringen ompröva beslutet om att inte utveckla appar som kan användas för smittspårning som idag finns till exempel i Finland. Resurserna till regionernas smittspårande instanser behöver öka. Vi vill därför se ett nationellt mål om hur lång tid det ska ta från positivt test till att smittspårning är avslutad. Smittspårningen bör även genomföras framåt och bakåt i tid från smittillfället. Så att information kan samlas in om var och hur personer blivit smittade. Med sådan information kan sedan riktade informationsinsatser göras. Utöver det behöver regionerna och staten tillsammans se till att fördubbla testkapaciteten.

Vi kommer att ha en fortsatt ökad smittspridning i samhället. Därför måste sjukvården anpassas för att mer eller mindre permanent kunna hantera ett visst antal coronapatienter på våra sjukhus och intensivvårdsavdelningar. Därför måste antalet vårdplatser på våra sjukhus öka. Antalet vårdplatser har i Sverige minskat de senaste tio åren. Den utvecklingen måste brytas och nyckeln till det är att rekrytera fler sjuksköterskor till våra sjukhus, samt att få dem som jobbar där att stanna kvar. Sjukvården behöver även bli mer robust för att klara både denna och framtida pandemier och krissituationer. Det måste finnas regler och avtal som reglerar att både regioner och privata vårdgivare som bedriver skattefinansierad vård har skyldighet att bistå med utrustning, läkemedel och personal i krissituationer.

Kvalitén på äldreomsorgen måste höjas. Här har kommunerna ett särskilt ansvar. Kunskapen och följsamheten till hygienrutiner måste öka, vilket i sin tur kräver att personalomsättningen minskar och vårdkompetensen höjs. Regionerna behöver i sin tur höja kvaliteten på läkarinsatserna genom förbättrat och mer kvalificerat medicinskt omhändertagande. Det är också viktigt med läkarkontinuitet så att läkarna känner sina patienter. 

Vår förväntan på statsministern och på regeringen, där vårt eget parti ingår, men egentligen på hela riksdagen, är att vi nu samlas kring åtgärder som handlar om hur vi undviker en tredje, fjärde, tionde och tjugonde våg av coronapandemin, eller i alla fall minimerar skadorna av dessa. Detta måste göras samtidigt som samhället öppnas upp och vi återgår till ett normaliserat liv. Detta samtidigt som vi skyddar äldre, riskgrupper, personal och personer som jobbar i kontaktyrken, och samtidigt som personer boende i särskilt drabbade områden ges ett fortsatt särskilt skydd. 

Första steget är att Sverige via regeringen och myndigheter tydligt markerar att målet med politiken är att vi ska kunna återgå till ett normalt liv. Därefter behövs en tydlig handlingsplan för hur vårt liv med covid ska se ut. Vi människor behöver varandra, vi behöver kunna umgås och få kramas igen. Det är dags för politiken att visa oss vägen dit. 

Tomas Eriksson (MP) gruppledare Region Stockholm

Susanne Nordling (MP) gruppledare Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Stockholm

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här! 

 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev