Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sverige behöver ett allergiprogram”

Med nationella riktlinjer skulle en bättre och mer likvärdig allergivård erbjudas, anser Elisabeth Olsson, Eva-Maria Dufva och Lena Roos, Astma- och allergiregion Stockholm-Gotland.

Publicerad: 13 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Elisabeth Olsson, Eva-Maria Dufva och Lena Roos, Astma- och allergiregion Stockholm-Gotland.


Ämnen i artikeln:

AllergiAstmaEksemToppnyheter Luftvägarna

En tredjedel av vår befolkning har någon form av allergi och allergisjukdomarna ökar. Avsaknaden av ett nationellt allergiprogram med riktlinjer för en bättre allergivård leder till att för få patienter får möjlighet till den utredning, vård och behandling de behöver. 

Allergisjukdomar är vår tids stora folksjukdom. Allergier är ingen generell sjukdom utan har en stor bredd vilket ökar behovet av specialister som diagnostiserar och behandlar. Pollenallergier blir allt vanligare och 20 procent av alla vuxna har pälsdjursallergi. Bland barn och unga i Stockholms län ökar allergierna stadigt; allergisnuva och andra allergiska luftvägsproblem, astma, eksem och annan överkänslighet.  

Läs mer: Socialstyrelsen ska utreda bättre vård för allergiker

Inom Region Stockholm finns en stor och akut brist på allergologer, allergisjuksköterskor och allergikonsulenter. Samtidigt som allergierna ökar så har exempelvis antalet kliniskt arbetande allergologer inom vuxenvården i Region Stockholm halverats de senaste åren, från 25 allergologer till bara 12. Även bristen på specialister inom barnallergologi och bristen på allergisjuksköterskor är akut och bidrar till att patienter inte får optimal vård. Köerna till allergiutredning är långa. Stora pensionsavgångar och få nya ST-tjänster inom allergologi är en del av problemet. Trots att en del satsningar har gjorts under senare år så räcker det inte till för att täcka behovet av vård.

För att invånare inom Region Stockholm med någon form av allergisjukdom ska få ett friskare liv så krävs dels ett förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården och dels att fler får mer tillgänglig vård med utredning och diagnos och behandling. Uppföljning och utvärdering är en viktig del – har den föreslagna behandlingen gett resultat? I dag finns forskning och nya behandlingsformer som skulle kunna förändra, mildra och förebygga allergier, förbättra hälso- och livssituation för den som är sjuk och samtidigt minska kostnaderna för samhället. Men kunskapen om detta är låg och kön till utredning och behandling alltför lång.

Den nya primärvårdsreformen innebär att primärvården ska ansvara för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, samt tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov. Många allergiker, astmatiker och eksempatienter kommer att vara hänvisade till sin vårdcentral för vård. Hur primärvården ska klara av detta uppdrag är något som oroar då bristerna inom allergiområdet redan är stora – många saknar allergiutredning, diagnos och behandling. Samtidigt har vi uppfattat ett hot mot de allergi/astmacertifierade mottagningarna inom Region Stockholm, vilket ytterligare riskerar att försämra tillgängligheten för patienterna samt urholka allergikompetensen på vårdcentralerna än mer. Med ett svenskt allergiprogram och nationella riktlinjer skulle en kvalitativt bättre och mer likvärdig allergivård kunna erbjudas. 

Elisabeth Olsson, ordförande, Astma- och allergiregion Stockholm-Gotland inom Astma- och allergiförbundet

Eva-Maria Dufva, vice ordförande, Astma- och allergiregion Stockholm-Gotland 

Lena Roos, samordnare/koordinator, Astma- och allergiregion Stockholm-Gotland

Kommentar:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev