Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sverige behöver ett nationellt program mot diabetes”

Publicerad: 7 maj 2014, 04:30

Vi föreslår därför att det tas fram nationella program för de stora folksjukdomarna, skriver Lena Hallengren (S) och vill börja med diabetes.


Sjukvården är en av de mest kunskapsintensiva verksamheterna i vårt samhälle. Nya och effektivare behandlingsmetoder flyttar hela tiden gränsen för vad som är möjligt. Att hela tiden också anpassa sjukvården efter förändrade förutsättningar är därför en nödvändighet. En viktig förändring är att fler blir äldre och allt fler lever med sina sjukdomar under många år. Vi föreslår därför att det tas fram nationella program för de stora folksjukdomarna.

För att starta detta arbete vill vi börja med att införa ett nationellt program för diabetes, som omfattar hela kedjan från prevention till behandling och omvårdnad. Effektivare stöd till landets diabetes­patienter kan spara stora ekonomiska belopp samtidigt som patienterna gör stora hälsovinster. Genom att börja med en stor och spridd sjukdom som diabetes kan vi förbättra vården för många patienter samtidigt som vi skaffar erfarenheter som kan användas för andra patientgrupper.

Omkring 400 000 personer i Sverige lever i dag med diabetes, en kronisk sjukdom som kan leda till en rad följdsjukdomar, exempelvis ögonsjukdomar, nedsatt njurfunktion, känselbortfall samt hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Högt blodsocker under lång tid påskyndar utveckling av följdsjukdomar. En hälsoekonomisk studie från 2009 beräknade den totala samhällsekonomiska kostnaden till cirka 9 miljarder kronor.

Socialstyrelsen menar att det finns en stor förbättringspotential för diabetesvården i alla landsting. Kontroll av blodsockernivå är en viktig del i den förebyggande behandlingen, men många patienter når inte det rekommenderade målvärdet för blodsockernivån. Enligt öppna jämförelser behandlas omkring 40 procent av patienterna inte i enlighet med de nationella riktlinjerna vad gäller högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Risken för hjärt-kärlsjukdom är dubbelt eller tre gånger så stor för diabetiker, och högt blodtryck och förhöjda blodfetter är några av riskfaktorerna.

Sverige har kanske världens bästa kvalitets­register för diabetes och vi borde ha möjligheter att också få den bästa diabetesvården. Användningen av nya behandlingar inom diabetes är lägre i Sverige än i andra jämförbara länder. Nyttan av de nya behandlingarna kan förutom att förbättra blodsockerkontrollen även minska risken för vanliga biverkningar och förbättra livskvalitet och bekvämlighet.

När det gäller livslånga sjukdomar framhålls vikten av att främja en personcentrerad vård, där patienten får en självklar roll och stöd i ansvaret för sin egen situation och sina behandlingar. Ett liv med en livslång sjukdom kan uppfattas skrämmande och innebära att man tvingas lägga om sin livsstil helt utifrån tillståndet för att undvika följdsjukdomar och försämrad livskvalitet. Men olika patienter har olika förutsättningar och behöver olika sorters stöd.

I Finland har man utarbetat ett mycket ambitiöst nationellt program i syfte att ta ett helhetsgrepp kring diabetes, från prevention till behandling och omvårdnad. Ett sådant program eller en strategi saknas fortfarande tyvärr ännu i Sverige. Det behövs genomtänkta satsningar på individanpassad hjälp, prevention, kunskapsspridning, samarbeten och särskilda insatser för att minska skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.

Ett nationellt program för diabetesvården skulle vara ett välbehövligt verktyg och riktmärke för sjukvården i detta arbete. Arbetet bör ske i nära samverkan med patientorganisationer och inriktas på förebyggande och tidiga insatser resulterande i konkreta förbättringar och en mer sammanhållen vårdkedja. Att öka patientens egen delaktighet och att betrakta patienten som medaktör kan bidra till att vården blir mer effektiv. Det gynnar samhället ekonomiskt och ger bättre livskvalitet för individen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev