”Sverige kan visa vägen inom precisionsmedicin”

Medicinsk forskning och utveckling har på senare år tagit stora kliv mot vad som tidigare mest var en avlägsen vision – precisionsmedicin, det vill säga att med hjälp av avancerad diagnostik och dataanalys kunna erbjuda varje patient rätt medicinsk behandling och uppföljning i rätt tid. 

Inom cancerområdet accelererar utvecklingen och även inom cell- och genterapier riktade mot sällsynta sjukdomar och syndrom ser vi en glädjande utveckling. Samtidigt utvecklas det medicintekniska området mycket snabbt. Antalet patienter i Sverige som diagnostiseras med hjälp av genanalys ökar stadigt.

Läs mer: Tre myndigheter ska utreda beredskapsapotek 

Precisionsmedicin innebär ett systemskifte för hela hälso- och sjukvården och när större patientgrupper snabbt kan erbjudas rätt behandling är den långsiktiga samhällsvinsten bättre folkhälsa. Precisionsmedicin stärker också Sverige som forskningsnation och gör att företagen inom life science-sektorn kan utvecklas och växa. 

Ett av målen i den nationella life science-strategin är att Sverige ska vara internationellt ledande i hälso- och sjukvårdens införande av precisionsmedicin. Regeringens höga ambitioner är positiva, men det innebär inte att allt går som på räls. 

Vi som undertecknar den här artikeln har de senaste åren arbetat med att driva frågor om precisionsmedicin och avancerade terapier, ATMP, inom regeringens samverkansgrupp för hälsa och life science. När detta arbete nu avslutas, och slutrapporten En färdplan för precisionsmedicin publiceras, så ser vi ett antal utmaningar.

En sådan är att vi har en regionaliserad hälso- och sjukvård, medan akademisk forskning och utvecklingen som life science-nation främst är en statlig angelägenhet. Här måste staten och regionerna gemensamt skapa goda förutsättningar för införandet av precisionsmedicin. Att klargöra ansvar och mandat är mycket angeläget. Vi menar att staten behöver ta taktpinnen.

Det behöver också finnas en ökad robusthet och långsiktighet i de satsningar som sker. I dagsläget saknar de flesta av satsningarna inom precisionsmedicin och ATMP långsiktig finansiering och drivs som tidsbegränsade projekt. Insikten behöver öka om att satsningar inom life science i allmänhet, och i synnerhet inom precisionsmedicin, inte är något som kan drivas projektbaserat.

En ytterligare utmaning är behovet av samordning. Det har på senare år skett betydande strategiska investeringar inom området. Genomic Medicine Sweden, Biobank Sverige, Kliniska prövningar Sverige, ATMP 2030 och även Sci Life Lab är exempel på nationella resurser. 

Dessa satsningar, ofta med finansiering från olika statliga myndigheter, samordnas framför allt via regionala noder. Ibland är uppdragen överlappande och ibland konkurrerar noderna om samma kompetens. Dessa noder behöver samordnas både på regional och nationell nivå. 

I vår slutrapport till Samverkansgruppen föreslår vi en nationell samordnande infrastruktur. Vi menar att en sådan samordning är helt nödvändig. I dag sker utveckling inom teknik och behandlingar mycket snabbt och den måste mötas av en upparbetad struktur inom hälso- och sjukvården. 

För att inte förlora tid föreslår vi att regeringen tillsätter en delegation, med förutsättningar och mandat att genomföra insatser löpande. Delegationens huvuduppdrag ska vara att utarbeta en organisation för att samla större nationella och regionala satsningar och aktiviteter i en samordnande och robust nationell infrastruktur för precisionsmedicin. Avgörande är att den tar tillvara regionernas och – inte minst – patienternas intressen. En nära samverkan med life science-företag behöver också finnas. 

Utöver detta anser vi att tre åtgärder behöver prioriteras av regeringen för att underlätta hälso- och sjukvårdens omställning till precisionsmedicin:

1. Precisionsmedicinsk behandling kan vara direkt livräddande för svårt sjuka patienter, men är samtidigt resurskrävande och svårhanterlig inom subventionssystemet för läkemedel. Ett nationellt ersättningssystem för avancerade behandlingar behöver skyndsamt utvecklas, annars riskerar införandet av precisionsmedicin att avstanna.

2. Efter modell från Storbritannien har regeringen inrättat ett kontor för life science som drivs tvärs över departementsgränserna i regeringskansliet, lett av en samordnare. Erfarenheterna är hittills mycket goda och kontoret bör permanentas och ges större resurser för att klara av att vara pådrivande.

3. Ge life science-kontoret i uppdrag att i dialog med offentliga och privata aktörer ta fram en nationell handlingsplan för precisionsmedicin. Den ska staka ut vägen för hur precisionsmedicin kan gå från att vara en angelägenhet för den mest avancerade vården till ett bredare införande och en verklig modernisering av hälso- och sjukvården.

Vi är övertygade om att det finns goda möjligheter för Sverige att vara ett föregångsland inom precisionsmedicin. Vi är en stark forskningsnation med nära samverkan mellan akademi, universitetssjukhus, myndigheter, patientorganisationer och näringsliv. Privata finansiärer som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har bidragit till att till exempel Sci Life Lab kunnat utvecklas till en mycket viktig nationell resurs. Nu behövs långsiktighet, samordning och ett gemensamt ansvarstagande av staten och regionerna.

Anders Blanck, vd för branschorganisationen Lif, de forskande läkemedelsbolagen

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet

Helena Strigård, vd för den nationella branschorganisationen för life science, Sweden Bio