Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Sverige som life science-nation tappar mark”

Landet saknar både tillräckliga incitament och realistiska möjligheter att effektivt bedriva kliniska studier, anser Berkeley Vincent, vd för Janssen Sverige.

Publicerad: 15 december 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Berkeley Vincent, vd för Janssen Sverige.

Foto: Tobias Ohls


Ämnen i artikeln:

Janssen

Vi vill vara med och bidra till att Sverige stärker sin position som life science-nation. Anledningarna är flera. Konkurrensen om de kliniska studierna ökar från andra länder, inte minst från grannlandet Danmark som skapat bra villkor för klinisk forskning. Sverige saknar både tillräckliga incitament och realistiska möjligheter att effektivt bedriva kliniska studier.

”Sverige ska vara en ledande life science-nation. Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030.” Med dessa ord inledde regeringen presentationen av den nationella life science-strategin.  

Även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, vill satsa på klinisk forskning och menar i sitt senaste positionspapper ”att klinisk forskning är av avgörande betydelse för utvecklingen av en god hälso- och sjukvård.” 

Såväl regeringens intentioner med den nationella life science-strategin som SKR:s syfte med sitt positionspapper är goda och välmenande, men vad har de facto hänt? 

Inom området klinisk forskning kan vi snarare se att det går bakåt. Antalet kliniska studier har minskat, företagens investeringar som andel av BNP har minskat, möjligheten för forskare att i vardagsarbetet bedriva klinisk forskning har minskat. Vi kan snabbt räkna upp fler exempel som pekar på att Sverige som life science-nation snarare tappar mark än tar steget mot en positiv utveckling.

Kliniska prövningar har mer än halverats mellan år 2004 och år 2017 och företagens investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP minskade med 22 procent mellan 2001 och 2018 enligt Forska! Sveriges rapport 14. Statistik från Läkemedelsverket visar också en vikande trend när det gäller antalet ansökningar för att bedriva kliniska studier, både för företags- och akademiskt initierade prövningar under de senaste tio åren. 

Samtidigt kan vi konstatera att företagens investeringar ökat i andra, med Sverige jämförbara, länder, se debattartikel från flera forskare i Altinget 10 september 2020.

Dagens sjukvård är gårdagens forskning och dagens forskning är morgondagens behandlingar. Konsekvenserna av att minska antalet kliniska studier blir att svenska patienters delaktighet i kliniska studier och tillgång till innovativa, och i vissa fall livsviktiga, behandlingar minskar. Sverige riskerar därmed att hälso- och sjukvården tappar i kvalitet över tid och att läkemedelsföretag slutar att investera i klinisk forskning i Sverige. 

I samband med regeringens presentation av den nationella life science-strategin sade Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning: 

”Sverige kan vara stolt över att vi är framstående inom forskning och innovation. Att vi satsar på det här är förutsättningen för en framgångsrik life science-sektor. Regeringen vill att fler kliniska studier ska bedrivas i svensk hälso- och sjukvård. Vi är ett litet land, men genom att konkurrera med hög kvalitet och rätt kompetens kan vi öka vår attraktivitet.”

Om ministerns mål ska nås måste ett antal hinder överbryggas och en nationell handlingsplan innehållande nedanstående punkter tas fram: 

1. Sjukvårdens huvudmän organiserar och planerar sin verksamhet så att såväl akademisk som företagsinriktad klinisk forskning ses som en del i vardagsarbetet, tid frigörs, personal utbildas med forskningsinriktning, forskartjänster skapas – till exempel fler kombinationstjänster, patienter ges möjlighet att delta, resultat implementeras. 

2. Ökad samverkan mellan nyckelparter såsom sjukvårdshuvudmän, profession, patienter, finansiärer, läkemedelsföretag och akademi. Med bra regelverk och transparens är det en nyckel till framgång.

Vi vill vara med och bidra och nu sträcker vi ut handen till forskningsminister Matilda Ernkrans och visar att vi vill medverka till att påskynda arbetet med att Sverige ska nå målet om att bli en life science-nation i framkant.  

Berkeley Vincent, vd för Janssen Sverige

Kommentarer

Är du verksam inom hälso- och sjukvården och vill kommentera texten utifrån den rollen? Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Janssen

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev