”Sveriges vårdsystem från 1862 är inte byggt för vår tids utmaningar inom vården”

Kristdemokraterna gick till val på att gå från 21 olika ansvar till ett statligt ansvar för sjukvården. Sveriges vårdsystem från 1862 är inte är byggt för vår tids utmaningar inom vården. Utvecklingen inom sjukvården har gått snabbt och varit fantastiskt, men nästan ingenting har hänt med den organisatoriska indelningen.

Efter åtta år av växande vårdköer under det socialdemokratiska styret, tar vi nu äntligen det första klivet på väg mot en mer effektiv och jämlik vård över hela landet.

Mer statlig styrning av vården är bra för alla patienter och för vårdens medarbetare. I dag lägger svenskarna mer pengar än EU-genomsnittet på sjukvården, men har lägst antal vårdplatser. Trots mer avancerad vård skiljer det sig stort mellan regionerna vilken vård du får och vilket utfallet blir. Samtidigt blir medarbetarna i vården alltmer tyngda av administration för att rapportera in till regionerna, myndigheterna och Sverige Kommuner och Regioner med mera.

Vårdsystemet är inte främst ett ekonomiskt problem, utan ett organisatoriskt som bäddar för ojämlikhet. Vi behöver kunna säkerställa att patienten sätts i centrum, att kvaliteten är god, att resurserna används så effektivt som möjligt och att arbetsvillkoren förbättras så att fler orkar och vill arbeta heltid även inom sjukvården.

Regeringen har sedan tillträdet också parerat läckor i vårt befintliga vårdsystem för att laga de hål som Socialdemokraterna lämnade efter sig i vården. Bland annat ska en nationell plan tas fram för förlossningsvården. Vi behöver öka tillgängligheten och minska de regionala skillnaderna för gravida kvinnor.

Kvinnor ska inte behöva fasa över sin förlossning för att BB ligger för långt borta eller inte har möjlighet att ta emot dem. 1,7 miljarder kronor har därför avsatts för särskilda insatser till mödrahälsovården och förlossningsvården, och 150 miljoner har öronmärkts i syfte att återöppna förlossningskliniker eller för att förhindra kliniker att stänga ned av ekonomiska skäl.

En nationell plan ska också tas fram för att behålla och rekrytera nya medarbetare i sjukvården. Fram till att planen blir klar har bland annat 252 miljoner kronor avsatts till regionerna för att fler AT-läkare ska få möjlighet att göra provet för att få ut sin läkarlegitimation 2023.

I ljuset av pandemin och kriget i Ukraina har arbetet med att stärka försörjningsberedskapen intensifierats. Regeringen har vidtagit åtgärder för en bättre informationsdelning vid bristsituationer av läkemedel och högre krav på rapportering från läkemedelsföretagen och lagerhållningen ska utökas. En nationell beredskap för tillverkning av vissa läkemedel och ett stärkt internationellt samarbete är också avgörande.

För att klara av situationen till vardags, men även för att öka kapaciteten till att klara händelser av kris eller krig är det också en grundförutsättning att öka antalet vårdplatser runtom i landet. En rapport från Socialstyrelsen har visat att det saknas cirka 2 300 vårdplatser i regionerna till vardags.

Regeringen har beslutat om att stötta regionerna med två miljarder årligen för att öka antalet vårdplatser och tar samtidigt fram en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser.

Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister

Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd, Region Stockholm

Carl-Johan Schiller (KD), andre vice ordförande för primärvårdsnämnden, Region Stockholm

Christian Carlsson (KD), ordförande för riksdagens socialutskott