Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ta beslut om en långsiktig plan för psykisk hälsa”

Vi behöver en nationell strategi, för alla åldrar och alla psykiatriska tillstånd, skriver Maria Larsson, Martin Hultén och resten av Svenska psykiatriska föreningens styrelse.

Publicerad: 13 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Maria Larsson, vice ordförande, och Martin Hultén, ordförande, Svenska psykiatriska föreningen.


Ämnen i artikeln:

Svenska psykiatriska föreningen

Den sammanlagda direkta och indirekta kostnaden för psykisk ohälsa uppgår till cirka 5 procent av BNP i Sverige, visar beräkningar i OECD/EU:s rapport Health at a glance: Europe. En av fyra drabbas, enligt föreningen Mind, någon gång i livet av psykisk ohälsa, som är den största orsaken till nedsatt livskvalitet i befolkningen. 

I genomsnitt tar fyra personer sitt liv varje dag och hundratusentals lever med allvarliga självmordstankar. Politiker säger sig förstå behovet av förändring men trots att flera större utredningar visat på behovet av långsiktiga strategier, tenderar politiska initiativ att vara relativt kortsiktiga.

Läs mer: ”Inspireras av den danska psykiatriplanen” 

Vi skriver i anknytning till World Mental Health Day till den nya riksdagen samt till kommande regering och socialminister med en förhoppning om att alla politiker tar ansvar, bortom partipolitik och blocktillhörighet, och fattar beslut om en långsiktig plan för psykisk hälsa. För varje individ som drabbas, deras närstående och för hela det svenska samhället. Vi har inte råd att låta bli. 

Behovet av långsiktiga satsningar för psykisk hälsa är uppenbart och har lyfts fram av såväl forskare och kliniskt verksam personal som patientföreträdare.

Frågan har varit i fokus ända sedan den så kallade ”Miltonutredningen” – Nationell psykiatrisamordning – tillsattes i början av 2000-talet. Den ledde till flera viktiga insatser: bland annat tillförsel av statliga medel som ledde till att Socialstyrelsen fick utökade uppdrag och förmedlade statsbidrag för regionalt och lokalt utvecklingsarbete. 

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, grundade också som en följd Uppdrag psykisk hälsa, där Ing-Marie Wieselgren ledde ett ambitiöst arbete för att mobilisera samhällets resurser för ökad psykisk hälsa. Emellertid fattades inget beslut på regeringsnivå om en långsiktig och vetenskapligt underbyggd strategi. 

En ny regering tog senare initiativ till ett arbete som ledde fram till en handlingsplan med viss långsiktighet, ”Prio psykisk ohälsa – plan för riktade insatser 2012–2016”. Även här lyftes många viktiga frågor och satsningar genomfördes. Handlingsplanen utmynnade i slutsatsen att ”regeringen bör utarbeta en ny långsiktig strategi för psykisk hälsa”. Trots denna tydliga slutsats togs emellertid inte heller nu något beslut om utvecklande av en långsiktig strategi.

Behovet av ett förbättrat och mer omfattande arbete för psykisk hälsa i samhället kvarstod således och nästa regering utsåg en ny samordnare som 2019 lämnade ett förslag till den dåvarande socialministern om en tioårsplan för svensk psykiatri. Tyvärr upprepade sig historien och inte heller nu togs beslut om att utveckla en långsiktig strategi.

Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP, framförde i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 12 augusti att långsiktighet och mer samordning är nödvändig för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga. Den 24 augusti betonade, i samma forum, bland annat patient- och närståendeföreningen Attention och professor Sven Bölte farorna med återkommande kortsiktiga projekt och argumenterade för vikten av att utveckla en nationell långsiktig plan i stället för att ”använda ADHD som politiskt slagträ”. Debattörer i Dagens Nyheter beskrev den 10 september hur vårdens utveckling påverkas av otålighet och hur nymodigheter införs utan vetenskapliga belägg. 

Sedan decennier råder således en bred enighet om behovet av långsiktiga satsningar på det psykiatriska området. Vi vill nu ytterligare understryka behovet av en långsiktig nationell strategi för psykisk hälsa, för alla åldrar och alla psykiatriska tillstånd. En plan där vetenskap och beprövad erfarenhet är en självklar grund för vårdens utveckling och olika satsningar. 

En sådan plan kommer innebära behov av tvärprofessionellt samarbete. Strategin behöver innehålla allt från förebyggande insatser inom områden som mödravården, förskola, elevhälsan, primärvården, specialistpsykiatrin och äldrevården, till behandling för att förebygga återinsjuknande. Det sistnämnda gäller inte minst de allra svårast sjuka. Vikten av samverkan och samordning behöver betonas men komplexiteten kring desamma behöver också lyftas fram, samt olika lösningar. För att möjliggöra planen kan också lagar och förordningar behöva anpassas. Planen behöver innefatta konkreta och utvärderingsbara mål inom aktuella områden och en realistisk handlingsplan för hur målen nås eller om behov av revidering finns. Helt fundamentalt är att det som grund behövs en noggrann kostnadsberäkning och att beslut tas för att kunna säkra en stabil finansiering, även vid eventuella regeringsskiften.  

Vi medverkar gärna i samarbete med politiker, myndigheter, andra professions-, patient- och anhörigföreningar samt övriga berörda organisationer i utvecklingen. Till dem vill vi nu sträcka ut en hand med förhoppningen om att vi tillsammans till nästa års World Mental Health Day i oktober ska ha utvecklat en gemensam långsiktig strategi för psykisk hälsa. Som ett första steg vill vi rikta en bestämd uppmaning till alla beslutsfattare att inte fördröja arbetet ytterligare: Ta beslut om en genomtänkt och långsiktig plan för psykisk hälsa! 

Samtliga undertecknare är medlemmar i Svenska Psykiatriska Föreningens styrelse.

Maria Larsson, vice ordförande

Martin Hultén, ordförande

Cave Sinai, ledamot

Daniel Hedqvist, ST-läkarrepresentant

Denada Aiff, kassör

Jonas Eberhard, vetenskaplig sekreterare

Karl Lundblad, pressansvarig

Linda Martinik, sekreterare

Matilda Naesström, facklig sekreterare

Tarmo Kariis, ledamot

Tove Gunnarsson, redaktör

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev