”Ta initiativ till en digital strategi för migränvården”

I början av 2023 publicerades den nationella kunskapsstyrningens rekommendationer för en bättre och mer jämlik huvudvärksvård – Riktlinje Migrän. Rekommendationerna är efterlängtade av såväl professionen som patienterna.

Det handlar inte minst om att säkerställa att alla vårdgivare följer väl beforskade principer för diagnostik, utformning av behandling och stöd, samt utvärdering. Det behövs, eftersom bostadsorten kan ha stor betydelse för hur lång tid det tar innan du får korrekt diagnos och adekvat migränbehandling.

Läs mer: Dagens Medicins maktlista 2023 – placering 1–25

Det finns ytterligare en rekommendation som förtjänar att lyftas fram, när nu regionerna har tagit över stafettpinnen i genomförandet av Riktlinje Migrän, nämligen en regelmässig användning av digital huvudvärksdagbok inom huvudvärksvården.

För att inse vilka möjligheter som digitaliseringen erbjuder, så behöver man först förstå migränsjukdomens speciella natur. Under ett anfall sker ett komplext samspel mellan hjärnans nervceller, nerverna och blodkärlssystemet.

Migränanfall kan utlösas av olika externa faktorer och de kan variera från gång till gång. Det kan handla om stress, sömnbrist, mat och dryck. Diagnostik, behandlingsval (akut som förebyggande), liksom utvärdering vid migrän, bygger nästan uteslutande på patientens egen sjukdomsbeskrivning eftersom objektiva test saknas.

En stor del av vårdkontakten kan därför med fördel upprätthållas på distans, då det är patientberättelsen som är avgörande.

Det innebär samtidigt att patienters registrering av sina migränanfall, i en så kallad huvudvärksdagbok, är en grundläggande förutsättning för såväl effektiv egenvård som framgångsrik behandling. Informationen ger personen med migrän ökad förståelse för sin sjukdom och hur hen själv i viss grad kan förebygga anfall genom att undvika så kallade triggerfaktorer.

Samma information utgör underlag för den behandlande läkarens bedömning av vilken form av migrän det handlar om, förslag till behandling och fortlöpande uppföljning.

Den digitala revolutionen erbjuder i dag användarvänliga lösningar för överföring av informationen mellan patienter och vårdgivare, mellan olika vårdnivåer och till kvalitetsregister. Samma digitala lösningar kan även med fördel användas av sjukvården för att nå ut med egenvårdsstöd och därmed minska behov av vårdkontakt.

Digitaliseringen kan med andra ord höja kvaliteten på huvudvärksvården; leda till ett bättre resursutnyttjande genom minskat tryck på primärvården och till att rätt patienter når neuromottagningarna, samt understödja nödvändig forskning på området.

Patientgruppen kännetecknas dessutom av en hög digital mognad. Det borde väcka varje sjukvårdshuvudmans intresse, med tanke på migränsjukdomens omfattning, med mer än 1,5 miljoner drabbade i Sverige och en allmänt ansträngd specialist- och primärvård.

I Västra Götalandsregionen har man förstått detta och introducerade i april en egenutvecklad migränapp, med syftet att den ska utgöra navet i regionens vårdstruktur för migränsjukdomar, även innan den första vårdkontakten uppstått.

Under juni öppnar regionen en digifysisk migränmottagning för att bättre möta vårdbehovet bland regionens invånare.

Det vore högst olyckligt ifall övriga regioner inte tog tillfället i akt och tillsammans drog nytta av den digitala kompetens på området som nu håller på att byggas upp i bland annat Västra Götalandsregionen.

Vi uppmanar därför Sveriges regioner att ta initiativ till en nationell digital strategi för det i särklass största neurologiska sjukdomsområdet, nämligen migrän. Det går att lyfta den eftersatta migränvården om vi alla inser vilka möjligheter som digitaliseringen erbjuder, i form av både högre vårdkvalitet och bättre resursutnyttjande.

Samtliga undertecknare är ledamöter i styrelsen för Svenska huvudvärkssällskapet.

Ingela Nilsson Remahl, docent och överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

Elisabet Waldenlind, docent och överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

Mattias Linde, professor, medicinskt ansvarig, regional migränmottagning, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Lars Edvinsson, professor och överläkare, medicinska institutionen, Skånes universitetssjukhus Lund