”Ta kritiken på allvar!”

I stället för att bemöta den kritik vi formulerade i Dagens Medicin nr 12/19 vill Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, påstå att tidigare rapporteringssystem endast i begränsad omfattning mötte utmaningarna om ojämlikheter i hälsa. Sanningen är att alla tidigare folkhälsorapporter har haft ett tydligt fokus på såväl sociala som geografiska skillnader i hälsa. Läs tidigare Folkhälsorapporter (1).

I Folkhälsorapport 2005 (1) redovisas och analyseras de sociala skillnaderna för samtliga sjukdomsgrupper med undantag för kapitlet om infektionssjukdomar. Vem var författare till det kapitlet? Jo, Johan Carlson. I den tidigare eran av folkhälsorapporteringen publicerades dessutom flera separata sociala rapporter (2). Att utjämna sociala skillnader i hälsa är definitivt en stor utmaning som kräver mångas insatser. Rapporteringen om dessa förhållanden har hela tiden varit i fokus. Samhället har dock misslyckats med att åtgärda ojämlikheterna.

Våra bedömningar att minst 50 procent av resurserna på Folkhälsomyndigheten går till smittsamma sjukdomar ifrågasattes inte. Som ett exempel på att myndigheten även satsar på kroniska sjukdomar nämns rökning som påverkar såväl cancer som hjärt-kärlsjukdomar. Det är riktigt, men varför rapporteras smittsamma sjukdomar drygt tre gånger så ofta som problemen med tobak, alkohol och narkotika trots att de senare problemen orsakar fyra gånger så stor sjukdomsbörda?

Det vi saknade i repliken är någon enda kommentar eller självkritiskt förhållningssätt till den kritik vi framförde, till exempel:

￭ Att det saknas en analyserande folkhälsorapportering.
￭ Att statistiken är svårtillgänglig och att myndigheten inte anser att kroniska sjukdomar ska räknas som sjukdomar.
￭ Att landsting och kommuner inte längre får en samlad bild av folkhälsans utveckling i ett enkelt statistikprogram, typ ”Hur mår Sverige?”.
￭ Att myndigheten inte utnyttjar registerdata i tillräcklig omfattning utan baserar mycket av statistiken på enkäter med en svarsfrekvens på 42 procent. Hur tillförlitligt blir det?
￭ Att det finns anledning att ifrågasätta prioriteringarna om minst hälften av resurserna på Folkhälsomyndigheten ska satsas på sjukdomar som orsakar cirka 3 procent av sjukdomsbördan. Denna sista fråga bör också diskuteras av uppdragsgivaren, det vill säga regeringen.

MÅNS ROSÉN, MAGNUS STENBECK.