Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ta psykiatrisk forskning på allvar

Publicerad: 7 oktober 2009, 05:20

Varför finns inte psykiatriska kliniker med när Sveriges modernaste sjukhus för medicinsk ­forskning ska skapas i Solna? skriver sju läkare och forskare verksamma inom psykiatrin.


I Sverige har kvaliteten på den psykiatriska vården varit föremål för en intensiv debatt de senaste åren. Samtidigt genomgår psykiatrin just nu en mycket positiv förändring, driven av en utveckling mot att stå på samma vetenskapliga grund som andra medicinska specialiteter. För första gången börjar vi nu förstå det biologiska underlaget till vanliga psykiatriska sjukdomar som depression, ångestsyndrom och schizofreni. Detta ökar möjligheterna att kunna identifiera och introducera nya och mer effektiva behandlingsmetoder.

En viktig förutsättning för psykiatrins fortsatta utveckling är en nära koppling mellan psykiatrisk vård och forskning. På så sätt kan forskningen styras av patienternas behov samt forskningsresultat snabbt spridas till den kliniska verksamheten. Det är därför både allvarligt och oroande att psykiatrin inte finns med i planerna för vare sig Nya Karolinska Solna, NKS, eller det när­liggande om­rådet (det vill säga nuvarande Karolinska universitets­sjuk­huset i Solna), samtidigt som de befintliga psykiatriska klinikerna flyttat ifrån området.

Nya Karolinska Solna ska bli ett av de allra viktigaste cent­rumen för den patientnära forskningen i Sverige när byggnaden är klar år 2015. En drivkraft i projektet är just en vision om ökad inter­aktion mellan vård och forskning. Närheten till Karo­linska institutets campus har setts som särskilt betydelsefull eftersom man vill integ­rera också klinisk, patientnära forskning med bas­veten­skaplig forskning.

Ett stenkast från det nya sjukhuset planeras även för en helt ny stadsdel dit nya och etablerade företag inom läke­medel, bio­teknik och medicinteknik ska lockas att etablera sig. Det kommer ytter­ligare att bidra till ökad patientnytta genom att exempelvis underlätta snabb omsättning av patienternas behov och nya forsk­nings­resultat i läkemedelsutveckling. Även det område där nuvarande Karo­linska ligger kommer att rustas upp och användas, möjligen som kliniker som på ett liknande sätt kan ha en nära relation till forskningscentra.

Varför finns då inte psykiatriska kliniker med när Sveriges modernaste sjukhus för medicinsk forskning skapas? Frågan är relaterad till varför psykiatrin oftast varit skild från den övriga vården och dess planering. En möjlig förklaring kan sökas i myten att man kan skilja på kropp och själ, vilken historiskt sett haft starkt fäste - inte minst bland psykiatrins företrädare. Enligt denna dualistiska föreställning har vi dels kroppsliga sjukdomar som man behandlar på vanliga sjukhus, dels själens sjukdomar som man behandlar på psykiatriska inrättningar. Detta har lett till att de traditionella mental­sjuk­husen lagts i lantlig miljö långt bort från forskning och vetenskap.

Men modern forskning visar att sådana distinktioner inte existerar. Vårt beteende, våra känslor, våra tankar har alla en biologisk grund. Möjligen kan man säga att den underliggande biologin som leder till ”själslivet” är den mest komplexa, den svåraste att förstå. Men det be­tyder ju i så fall att vi måste öka forskningen för att kunna hjälpa våra patienter och att vi måste bli bättre på att integrera nya vetenskapliga kunskaper med den kliniska behandlingen.

Den psykiatriska forskningen i Stockholm, som finns utspridd i flera centra, har nyligen organiserats i en paraply­organisation med en tydlig ambition att öka samverkan mellan forskar­grupper inom psykiatri i olika delar av länet – en förändring i positiv riktning. Det är också mycket möjligt att en del av denna forskning kommer ha sitt centrum på Karolinska universitets­sjuk­husets område.

Men detta räcker inte. Vi måste även se till att den psykiatriska öppen- och slutenvården finns starkt representerad på områden med hög forskningskoncentration. Precis som för andra medicinska specialiteter kräver psykiatrisk forskning av hög kvalitet närhet till patienterna. Det är ju i patientkontakten som de viktiga forskningsfrågorna uppstår. Därmed värnar man också om att den forskning som sker är kliniskt relevant och kommer patienterna till godo - inte bara i länet utan i hela landet i ett längre tidsperspektiv.

I USA och England finns det förebilder för hur psykiatrisk forskning kan bedrivas när den är som bäst och hur den direkt kan samverka med vårdenheter så att kunskapen når patienterna i snabbast möjliga takt. Där har man insett vikten av att cent­ralisera den högspecialiserade forskningen om hjärnan och psykiatriska sjukdomar, och placerat dessa forskningscentra nära sjukhus med klinisk verksamhet.

I USA finns National Institute of Mental Health och i Storbritannien Institute of Psychiatry. De här instituten, som står för världens just nu främsta forskning inom psykiatri, ligger vägg i vägg med psykiatriska kliniker bestående av vårdavdelningar och specialiserade patientmottagningar.

På Nya Karolinska Solna planerar man att integrera högspecialiserad vård med forskning och utbildning av yppersta kvalitet. Vi måste se till att också den psykiatriska patienten får vara en del av liknande storsatsningar som med självklarhet antas vara en rättighet för den ”kroppsligt” sjuke patienten.

Predrag Petrovic
Simon Cervenka
Johanna Hansson
Lars Tigerström
Mikael Tiger
Diana Radu Djurfeldt
Johan Lundberg
Mats A A Persson

Predrag Petrovic, Simon Cervenka, Johanna Hansson, Lars Tigerström, Mikael Tiger, Diana Radu Djurfeldt, Johan Lundberg och Mats A A Persson
är samtliga läkare och forskare verksamma inom psykiatrin i Stockholms län.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev