Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ta vara på den vårdmodell som kan ha sparat äldres liv”

Om vården fungerat lika bra i övriga Stockholms län som i Norrtälje hade kanske flera hundra liv kunnat räddas, skriver läkaren Bengt Annebäck. (3 kommentarer).

Publicerad: 30 december 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Bengt Annebäck, pensionerad specialist i allmän psykiatri.


Ämnen i artikeln:

Covid-19Region StockholmTiohundra

 

 

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har nyligen konstaterat att var femte person boende på äldreboende, som drabbats av covid-19, inte har fått någon individuell läkarbedömning. Det här är oacceptabelt och kräver förändringar. 

Hans Karlsson, tidigare chef för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kommenterade i Dagens Nyheter 18 oktober bristerna i den medicinska vården i omsorgen med att när det finns flera aktörer som delar ansvaret ges det alltid utrymme för misstag. Han menar att sjukvård och äldreomsorg borde ha en gemensam huvudman och säger att många fler kommuner och regioner borde följa efter Norrtäljes organisation. 

Det har också visat sig att Norrtälje har klarat covid-19-vården bättre på kommunens äldreboenden än resten av länet. I den första pandemivågen hade enligt samma källa som ovan 0,6 personer dött per äldreboende i Norrtälje medan snittet i hela Region Stockholm var 2,7 döda per boende. Skulle vården ha fungerat lika bra i resten av länet som i Norrtälje hade kanske flera hundra liv kunnat räddats. 

Det kan finnas många orsaker till att dödsfallen varit få i Norrtälje, men det finns klara indikationer på att en orsak är den sammanhängande vården som finns där. Geriatriska specialister på sjukhuset med tillgång till egen sjukhusvård har kunnat följa upp och sköta sköra äldre vare sig de vistats på sjukhus eller i äldreboende eller i egna hem med hemtjänst. Som komplement har de haft ett mobilt team som servat ett 20-tal personer med särskilt medicinskt krävande tillstånd. Den sammanhängande vården har också medfört att inga patienter behöver bli kvar på sjukhuset i avvaktan på tillräckliga åtgärder i omsorgen.

Den unika Norrtäljemodellen där kommun och region gemensamt beställer och finansierar sjukvård och omsorg och äger det gemensamma vårdbolaget Tiohundra AB, har genom åren visat sig ge stora samordningsvinster och effektivare och bättre sjukvård och omsorg till låg kostnad, trots stora avstånd i kommunen och låg socioekonomisk status. 

Hela landet vill lära av Norrtäljemodellen. Det är bara den egna Stockholmsregionen som inte delar intresset på samma sätt.  Efter att under många år ha underfinansierat verksamheten i Norrtälje föreslår regionstyret nu att beställning av sjukvård i Norrtälje ska separeras från omsorgen och föras över till regionens hälso- och sjukvårdsförvaltning för att spara pengar. Då försvinner själva grundtanken i modellen.

När allt fler kräver förbättringar och förändringar av den medicinska kvaliteten på våra äldreboenden är det är dags att uppmärksamma och ta tillvara på en effektiv vårdmodell, som redan finns och som har potential att utvecklas ännu mer. Det kräver mod och nytänkande. 

Norrtälje omfattar bara 2,6 procent av regionens befolkning och regionen borde ha råd att där utveckla en vård och omsorg som bygger på annat än konkurrens och privatisering. Man skulle kunna förbättra kvaliteten ännu mer om man ökar Tiohundra AB:s geriatriska resurser kraftigt och differentierar kommunens äldreboenden, så att det egna vårdbolaget kunde sköta alla sköra äldre i sin sammanhållna vårdkedja. 

Ännu effektivare skulle det bli om man gick ifrån den ekonomiska detaljstyrningen New Public Mangement, NPM, så att administratörerna kunde fokusera på att utveckla samordningsvinster i stället för att ägna sin tid åt ekonomiska beräkningar av enskilda åtgärder. Det är uppenbart att fortsatt privatisering, konkurrenstänkande och uppsplittrad vård och omsorg inte innebär lösningen på äldreomsorgens kvalitetsproblem. Det är dags att stiga upp ur den ideologiska vallgraven. 

Bengt Annebäck, pensionerad specialist i allmän psykiatri som tidigare varit ledamot i Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje samt ersättare i landstingsfullmäktige i Stockholm för Miljöpartiet.

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-01-22

HSF, hälso.- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm, hade under flera år runt 2016 uppdraget att hitta och utforma en modell i Stockholm, som redan införts i större delen av landet. En modell som innebär att hemsjukvården ska skötas av kommunen med samlad vård från primärvårdsrehab och distriktssköterskor tillsammans med kommunens personal. I dag sköts hemsjukvården via vårdcentralerna och finansieras av landstinget. Modellen har inte genomförts i Stockholm då alla kommuner var tvungna att godkänna denna och en kommun (Södertälje) sade nej pga för låg finansiering. 

 Medel skulle skatteväxlas och flytta över från landstinget. En stor brist i förslaget var att det inte skulle finnas läkare i organisationen. Vi i Distriktssköterskeföreningen, lokal förening i Stockholm, lade fram krav på att läkare skulle ingå i organisationen, helst geriatriker eller i annat fall läkare, med kompetensen specialist i allmänmedicin. ”Det låter sig icke göras” blev svaret. De var för få läkare! Att brist råder 

även på distriktssköterskor, specialister i social-, allmän medicinsk omvårdnad, kunde tydligen lösas med att anställa sjuksköterskor utan specialistutbildning i öppen hälso och sjukvård!

Jag önskar mig fortfarande en samlad vård där biståndshandläggare, hemtjänst och hemsjukvård med undersköterskor, distriktssköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, dietister och!!!!!läkare!!!! tillsammans sköter och vårdar äldre OCH sjuka i hemmen med rimlig realistisk ekonomisk ersättning via våra skattemedel. Tack för ordet!

Birgitta Flood-Åsberg, distriktssköterska 

 

2021-01-04

Tack för att du skriver om Norrtäljes vårdmodell. Jag föreslog att man skulle använda denna typ av vårdmall för att slippa den splittrade vårdmodellen som fanns i Stockholms Stad redan år 2010 när jag medverkade i ett äldreprojekt med Socialstyrelsens stimulansmedel. Men rapporten som jag skrev och som kommunens MAS godkände tystades och grävdes ner i arkivet. Jag tog också upp i rapporten redan då att sjuksköterskor och läkare inte riktigt hann med det de förväntades göra i tanke på mål som var uppsatta. Min förhoppning är att nu när svagheter uppdagats inom äldreomsorgen och vården av äldre att samvetet vaknar till liv även hos beslutsfattarna och våra politiker så att flera äldre slipper betala med sitt liv.

Leg specialistsjuksköterska i geriatrik och gerontologi

 

2021-01-04

Redan år 2005 började beslutsfattare att öka antalet äldre patienter per sjuksköterska i Stockholms Stad. Lagstiftning saknas än så länge i Sverige hur många patienter kan en sjuksköterska ha ansvar för. Internationella studier har även visat samband med hög patientdödlighet ju lägre antal sjuksköterskor.

År 2008 sparade kommunerna ännu mer och det hjälpte inte med riskanalyser som gjordes då. Politikerna hade redan beslutat sig för att äldres vård ska privatiseras varvid det tidigare fina samarbetet verksamheter emellan försvann när alla skulle jobba i varsitt krypin. De privata verksamheter blev även tysta verksamheter vilket inte gynnar de äldre patienterna som vårdas där.

Jag valde att säga upp mig i kommunal verksamhet redan år 2011 och gick över till privat verksamhet. Jag återgick till en verksamhet som tillhört kommunen innan. Och det jag mötte var katastrof: en tidigare välfungerande verksamhet hade helt enkelt körts ner i botten. Framför allt genom att spara just på sjuksköterskor och anställa flera timanställda. Jag var dock fast besluten att göra det jag kunde och ”städade” ett par avdelningar för att skapa välfungerande rutiner.

Men 2014 kastade jag in handduken och sa upp mig då ledningen på företaget hade för låg sjuksköterskebemanning så att jag fick jobba konstant på övertid. Och på övertid som ledningen inte ville ersätta till fullo. Under dessa år hade alltså både vården och vår arbetsmiljö dumpats. Jag valde min hälsa och bytte yrkesinriktning trots specialisering inom äldreområdet och lång erfarenhet. Hittade en betydligt bättre arbetsgivare som månade om både patienter och om arbetsmiljön.

Leg specialistsjuksköterska i geriatrik och gerontologi

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev