Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Tidspress minskar chansen att hitta lungcancer”

Läkare med ont om tid kan tänka ”smalare”, vilket ger sämre möjlighet att ställa rätt diagnos, skriver Karin Liljelund, Lungcancerföreningen, och Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Publicerad: 23 november 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Karin Liljelund, Lungcancerföreningen, och Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

LungcancerPrimärvård

Incidensen av lungcancer i Sverige är relativt låg i ett internationellt perspektiv, men det är den cancerform som leder till flest dödsfall i Sverige, motsvarande cirka 3 500 personer per år. Lungcancer ger ofta diffusa symtom som även är vanliga vid andra tillstånd, och symtom debuterar sent, vilket försvårar tidig diagnostisering. 

De allra flesta patienter, över 90 procent, har symtom när de diagnostiseras. Mer än hälften av patienterna har spridd sjukdom vid diagnos. De flesta patienter diagnostiseras i en ålder över 65 år men lungcancer förekommer i alla åldrar, även yngre personer drabbas.  

Läs mer: Regioner storsatsar på screening för lungcancer 

För cirka 70 procent av patienterna som får en cancerdiagnos startar utredningen av cancer i primärvården. Utöver att det är svårt att diagnostisera lungcancer tillräckligt tidigt, så är det en utmaning för primärvården att identifiera de patienter som har en cancersjukdom eller annan allvarlig sjukdom bland alla patienter som söker för vanligt förekommande symtom. En studie i Region Stockholm 2018 visade att hosta var det vanligaste besväret hos individer som besökte primärvården. 

I en nyligen publicerad rapport har Institutet för hälsoekonomi, IHE, intervjuat primärvårdsläkare kring tidig upptäckt av lungcancer i primärvården, vilka problem som finns i dag samt vilka lösningar de ser.

Enligt de intervjuade läkarna krävs ett antal insatser för att förbättra förutsättningarna för tidig upptäckt av lungcancer i primärvården:

1. Tid. Läkare inom primärvården ansvarar för många patienter. Det leder till hård prioritering av vem som får läkartid, och till att läkaren inte har tillräcklig tid att gå igenom journalen för att se tidigare sjukvårdsbesök. Tidspressen kan leda till att man tänker ”smalare”, vilket kan försämra förutsättningarna att ställa rätt diagnos. Det behövs ett tak för vad som är ett rimligt antal patienter en läkare kan ha listade. Det är en förutsättning för att läkaren ska kunna vara tillgänglig för patienten. Det säkrar den medicinska kvaliteten, tryggheten för patienten och en rimlig arbetsbelastning för läkaren. Socialstyrelsens rekommenderade riktvärde om ett ansvar för 1 100 personer per heltidsarbetande specialist i allmänmedicin är därför viktigt att införa i alla regioner.

2. Kontinuitet. Brist på kontinuitet minskar möjligheten för läkaren att lära känna patienten och upptäcka förändringar hos denne över tid. Läkarna beskriver hur man genom att känna sin patient och dennes ”normaltillstånd” lättare kan notera förändringar hos patienten kopplade till exempelvis lungcancer. Därför bör alla invånare få en fast läkare som säkrar relationskontinuiteten och bidrar till en bättre vård. Patienten slipper upprepa sin sjukdomshistoria och kan få en tillitsfull relation till sin läkare. Läkaren ges bättre förutsättningar att sätta symtom i individens kontext, diagnostisera och behandla.

3. Kunskap. I studien menade de flesta att kunskapen hos läkare kring symtom på lungcancer var god, men tog upp att utbildningsinsatser för att ytterligare höja kunskapsnivån är mycket viktigt. Ny forskning visar att lungcancer ofta manifesteras i allmänna symtom i tidigt skede, och läkare måste vara uppmärksamma på patienter som förändrar sökmönster. Många lyfte fram vikten av det kollegiala lärandet och diskussioner. En nationellt reglerad fortbildning och att varje läkare har en individuell fortbildningsplan är måsten.

4. Användarvänliga journalsystem och beslutsstöd. Digitala lösningar och AI löser inte alla problem men kan underlätta i patientmötet, ge läkare en bättre överblick över patientens sjukdomshistorik och aktuella tillstånd. I synnerhet gäller detta diagnoser som lungcancer, där symtomen ofta är diffusa och vanligt förekommande. En viktig förutsättning vid utveckling av nya beslutsstöd är att professionen som är verksam i primärvården är med redan tidigt i processen.

Primärvården står inför stora utmaningar, men med riktade insatser kan möjligheten att upptäcka lungcancer i ett tidigare skede öka, och därigenom kan de rädda liv.

Här måste politikerna nu ta sitt ansvar och fokusera insatserna i primärvården på det som har potential att göra skillnad: tid, kontinuitet, kunskap och användarvänliga beslutsstöd.

Karin Liljelund, vice ordförande för Lungcancerföreningen

Marina Tuutma, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LungcancerPrimärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev