”Tillgång till vårdplatser kan lösa de långa ledtiderna på akuten”

Socialstyrelsen släppte nyligen sin rapport Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna akutmottagningar. Vi välkomnar rapporten som ger oss mer lärdomar om akutsjukvården. Siffror som presenteras i rapporten var bland annat att den totala vistelsetiden för patienter på akutmottagningar har ökat i de flesta regionerna, att vistelsetiden på några sjukhus ökat trots att antalet besök minskat och att det totala antalet akutbesök har minskat under året som gått i Sverige. I Stockholm har minskningen varit som störst.

Vad kan vara anledningen till att antalet besök har minskat? Nätläkarna tog genast åt sig äran på Twitter, då Mats Granberg från Socialstyrelsen spekulerade i Läkartidningen om ifall nätläkarna kan ha bidragit till färre akutbesök, utan att presentera några ytterligare fakta i frågan. Det kan såklart vara en bidragande orsak men vi som är upplärda till kritiskt tänkande kan inte dra för snabba slutsatser baserade på för lite information. Vården är mer komplex än så och just Stockholm har det senaste året gjort en storsatsning på närakuter som kan ha bidragit till färre besök på akutsjukhusen, vilket även Socialstyrelsen poängterar i sin rapport.

Om en gräver lite ytterligare i orsakssambanden kan det även vara så att patienter som har ett större vårdbehov i högre grad handläggs på akutsjukhusens akutmottagningar. Det skulle i så fall kunna förklara de ökade ledtiderna på bland annat Södersjukhuset (som dessutom fått minskade resurser till förmån för närakuterna). Det är med andra ord önskvärt att vi analyserar fler parametrar än bara antalet besök och vistelsetider på akuten. Bidragande information för en helhetsbild skulle vara personalbemanning på akutmottagningar, besöksstatistiken till vårdcentraler och närakuter samt andelen patienter som blir inlagda av de sökande från akuten och närakuten. Vi vill också veta tillgången på antalet vårdplatser samt tid från beslut om inläggning tills att patienten anländer till avdelningen.

En avgörande faktor för patienthandläggningen är bristen på vårdplatser, se Socialstyrelsens rapport Kapaciteten i sjukvården – att hantera kritiska lägen. Detta påverkar ledtiderna då det tar mycket administrativ tid från personalen på akuten. Inläggningsklara patienter som blir kvar på akuten behöver vård och omvårdnad vilket kräver personalresurser. Om patienterna direkt blir inlagda i slutenvården så kommer både den totala vistelsetiden att minska liksom tiden till både triage och läkare då nästa patient snabbare kan bedömas och handläggas.

Det blir därför intressant att kommande år följa de sjukhus som genomfört organisatoriska förändringar som syftar till att slutenvården tidigt tar över ansvaret för patienten, så att akuten inte förvandlas till en vårdavdelning full av överbeläggningar. Resurser måste hela tiden finnas för att kunna ta emot och färdigbehandla patienter från sjukhusens alla avdelningar. Med vetskap om ändrade inskrivningsrutiner på akutsjukhus som Helsingborg och Sahlgrenska kan man dra slutsatsen att det lett till sänkta vistelsetider på båda akutmottagningarna. Helsingborg har minskat medianvistelsetiden för de längsta besöken och Sahlgrenska är det sjukhus som förkortat den totala vistelsetiden mest i landet.

Akutens patienthandläggning måste ses som ett helhetsansvar av hela sjukhuset, då tid till röntgen, labbsvar och inläggning samtliga har effekt på den totala vistelsetiden men sällan går att påverka från akutkliniken. Alltför ofta får vi höra kritik mot akutkliniker när långa ledtider i stället kan bero på brister i andra delar av vårdkedjan. Förbättringar måste då göras i hela sjukhusorganisationen. Capio S:t Görans är ett sjukhus som har arbetat mycket med helhetsansvaret för samtliga enheter, till exempel röntgen och labb, vilket kan vara en viktig anledning till deras kortare vistelsetider på akuten jämfört med övriga Stockholmssjukhus. Vi får inte heller glömma välfungerande samarbeten med geriatrikkliniker som avlastar akutsjukhuset.

Vi i Swesem menar att en djupare analys krävs för att öka förståelsen för komplexa åtgärder som kan påverka tillgången till akutsjukvård för patienterna. Vi vill uppmana samtliga akutmottagningar att ansluta sig till Svenska akutvårdsregistret, så att fler parametrar från akutsjukvårdsbesöken samlas in (bland annat inskrivningstid till vårdavdelning) som genom forskning kan leda till ökad kunskap och kvalitet inom det akuta omhändertagandet.

HILDA HAHNE, ARIN MALKOMIAN