Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Tillgänglighet är mer än bara väntetider

Publicerad: 19 maj 2009, 12:41

Det är inte rimligt att kräva att så mycket jobb läggs på en tveksam mätning, skriver Kjell Lindström.


Kjell Lindström
är distriktsläkare och FoU-chef vid primärvårdens FoU-enhet inom Landstinget i Jönköpings län.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför två gånger varje år mätningen Väntetider i vården för att värdera hur primärvården klarar vårdgarantin, det vill säga att patienterna får tid till läkare inom sju dagar.

Det är en omfattande och arbetskrävande mätning, till exempel rapporterade 947 vårdcentraler över 134 000 besök vid mätningen våren 2008. I Öppna Jämförelser 2008 från SKL och Socialstyrelsen redovisas utfallet och det konstateras att:  Mätningen visar att i genomsnitt för riket fick 91 procent av de patienter som omfattas av vårdgarantin träffa en läkare inom föreskriven tid . Landstinget i Jönköpings län ligger bra till i den mätningen.

Mätmetoden har debatterats i Dagens Medicin där företrädare för vården har framhållit att  mätsystemet inte ger någon vettig grund för jämförelser av tillgänglighet mellan vårdcentraler  och Ellen Hyttsten, tidigare chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL, lovade i november 2005:  Vi påbörjar nu ett arbete för att i nära samarbete med vårdens företrädare utveckla väntetidsmätningarna .

Tillgänglighet till primärvård är ett komplext och svårfångat begrepp som beror på patientens behov och organisatoriska faktorer. Vissa patienter behöver komma till läkare inom någon dag, andra kan behöva en telefonkontakt och åter andra kan med fördel vänta ett par veckor för att få träffa rätt läkare.
Hög kontinuitet som ger en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet är ibland svårt att förena med korta väntetider. En vårdcentral kan vara organiserad så att man bara har tidboken öppen till exempel en vecka och man kan då aldrig boka en läkartid med mer än en veckas väntetid.

Samtidigt uppstår ofta situationen att tiderna tar slut. När tiderna är slut kan man till exempel be patienten återkomma, hänvisa till jourcentral eller erbjuda patienten att bli kallad till sin doktor så fort det uppstår en tid.

Vecka 12 i år genomfördes en tillgänglighetsmätning av sjuksköterskorna i telefonrådgivningen/tidbokningen på de tolv vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde. Alla patienter som ansågs vara i behov av ett läkarbesök registrerades.

Andelen patienter som bokades för ett läkarbesök varierade avsevärt mellan vårdcentralerna, liksom andelen som fick rådet att ringa igen. Vid två av de tolv vårdcentralerna kunde över 90 procent av patienterna få en läkartid. För de övriga vårdcentralerna var andelen lägre.

De vårdcentraler som hade de kortaste väntetiderna tycktes ha sämst tillgänglighet, det vill säga tvingades be flest patienter ringa igen! En vårdcentral, i undersökningen kallad nummer två, klarade inte vård­garantin, men är den vårdcentral som i en annan mätning visat sig ha bäst kontinuitet.
man kan konstatera att tillgängligheten till läkartider på en vårdcentral varierar och är ett svårfångat begrepp. Vår studie visar att vänte­tider inte alls speglar tillgängligheten till läkartider, det vill säga i vilken mån vårdgarantin uppfylls på vårdcentralerna i Jönköping.

Sannolikt finns samma metodfel vid mätning i andra landsting. Kanske borde SKL utveckla sin mätmetod ytterligare? Det är inte rimligt att kräva att vården ska lägga ner så mycket arbete (registrering av cirka 250 000 läkarbesök under vecka 13 och 14 i år) på en tveksam mätning!

Man behöver också fundera över hur resultaten av årets mätningar ska redovisas i Öppna jämförelser. Att påstå att väntetider speglar tillgängligheten fullt ut är inte trovärdigt.

Kjell Lindström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev