Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Titta på hur Danmark löst cancervården, ministern!”

Publicerad: 25 mars 2014, 05:00

Hur många tarmcancerpatienter måste lida i onödan innan Socialstyrelsen agerar? undrar företrädare för patientföreningar.


I Sverige utreder och utreder Socialstyrelsen cancersjukvårdens väntetider. Medan väntetiderna granskas på tvären och höjden, förändras livet för alltid för många människor.

Socialstyrelsen har just avslutat sin tredje rapport om väntetiderna. Nu är det dags att lägga pappren åt sidan och gå till handling! Vi föreslår att Socialstyrelsen tittar på hur Danmark har löst problemen. Varför måste hjulet alltid uppfinnas på nytt?

Den näst dödligaste cancerformen i Sverige är tarmcancer, något som uppmärksammas extra mycket under Tarmcancerdagen 25 mars. Över 5 500 svenskar får varje år besked att de har tarmcancer. Endast bröst- eller prostatacancer är vanligare, men här är överlevnaden mycket högre.

Enligt Socialstyrelsens senaste delrapport ”Väntetider cancervården – väntetider från remiss till behandling i cancervården” får patienter med tarmcancer vänta i medeltid 65–76 dagar från remissutfärdande till behandlingsstart. Det ska jämföras med Danmarks 10 till max 14 dagar och inom den tiden har patienten i Danmark också hunnit bli opererad, strålbehandlad eller fått igång annan livsnödvändig behandling!

Väntetiderna inom svensk cancervård är ett organisatoriskt problem som kan åtgärdas omgående. För 90 procent av patienterna skulle tio dagar räcka från diagnos till behandling.

I Danmark är cancer en akutsjukdom som behandlas enligt ett så kallat cancerpaket, ”Pakkeforlöb”. Det innebär i realiteten att en patient med misstänkt cancer direkt ska in i ett ”behandlingspaket” där allt bokas in och görs efter ett förutbestämt schema. När en remiss kommer ska alla undersökningar och utredningar vara inbokade inom nästkommande kalendervecka. Måndagen därpå är det konferens med alla olika vårdinstanser som lägger upp hela behandlingsplanen. Därefter blir patienten opererad, strålbehandlad eller får igång annan behandling. Totalt under 10–14 dagar.

Att vänta länge i vårdköer när man precis fått besked om en cancersjukdom, är psykologiskt jobbigt men kan också spela roll för överlevnaden – för varje förlorad vecka kan risken för spridning av cancern öka. Även om sannolikheten inte är så hög att cancern sprider sig på grund av väntetider så är det en oacceptabel väntan orsakad av sjukvårdsorganisationens brister i sin uppbyggnad.

Det var just den orimliga väntan för cancerpatienter i kombination med sämre överlevnadssiffror än bland annat Sverige, som fick danska politiker att sätta igång en förändringsprocess.

Så nu frågar vi en gång till: Generaldirektör Lars-Erik Holm och socialminister Göran Hägglund: Varför kan vi inte bara göra som danskarna?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News