”TLV måste bli öppnare kring hanteringen av läkemedelsförmån”

Ända sedan Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, inrättades 2002 – och sedan ersattes av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, 2008 – har ansökan från företag om förmån för sina läkemedel varit skyddade av sekretess. Det har omfattat inte bara ansökan i sig utan även innehållet, inklusive priset. Sekretess har till och med gällt frågan om företaget ens sökt om förmån.

Detta har varit bra för företagen men dåligt för patienter och för dem inom hälso- och sjukvården som försökt men inte kunnat förklara för patienterna.

I de många fall där LFN/TLV under åren varit kritiska mot begärt pris har företaget kunnat dra tillbaka ansökan utan att vare sig ansökan eller till­baka­dragandet varit offentligt. I dessa fall har företagen kunnat försöka sälja läkemedlet via recept genom särskild fakturering till vården, eller som rekvisitionsläkemedel.

TLV:s bedömning att priset varit alltför högt i förhållande till hälso­effekt och svårighetsgrad har i dessa situationer inte kunnat meddelas till patienter och vård. Resultatet har varit att patienter och förskrivare blivit förvirrade, kritik ofta riktats mot vården som i dessa fall uppfattats ”bromsa” tillgång till läkemedlet, samt att viktig information från TLV:s utvärderingar inte kommit allmän­het och vård tillhanda.

Det senaste – men inte sista – exemplet på oklarhet kring nya läkemedel är lumakaftor/iva­kaftor (Orkambi från läkemedelsföretaget Vertex) så som det nyligen rapporterats på dagensmedicin.­se och debatterats i Svenska Dagbladet (13 mars 2017).

Även för företagen skulle för­ståelsen för TLV:s arbete öka genom större insyn.

Det är dags att företagen inte längre kräver sekretess för att ansökan lämnats, utan att sekretess enbart krävs för information som direkt bedöms som känslig, som till exempel ansökt pris innan beslut fattats, respektive enstaka hälsoekonomiska modeller. Det är viktigt att den i dag svepande sekretessen kan lättas till förmån för patienters, allmänhetens, politikers, forskares och vårdgivares förståelse för bedömningarna som TLV gör.

Även för företagen skulle för­ståelsen för TLV:s arbete öka genom större insyn. Det handlar både om att göra besluten tillgängliga för de som närmast berörs av dem – patienterna – och att göra arbetet inom TLV mer tillgängligt internationellt. Så:

1. Offentliggör att ansökan om förmån inkommit, men sekretess­belägg känsliga uppgifter som till exempel begärt pris. För läkemedel där avsikten är att det ska förskrivas via recept kan det knappast vara en hemlighet att före­taget ansöker om förmån.

2. Offentliggör om före­taget väljer att dra tillbaka an­sökan.

3. Efter fattat beslut av TLV: Offentliggör det besluts-PM som bildat underlag för beslutet vid nämndsammanträde. Sekretess­belägg i överens­kommelse med läkemedelsföretaget vitala delar av ansökan och besluts-PM, till exempel inlämnade hälsoekonomiska modeller, i de fall offentliggörande kan skada företaget.

4. Översätt alltid beslutstexter samt publikt tillgängliggjorda besluts-PM till en officiell engelsk version för att underlätta kommunikation internationellt såväl bland patienter, forskare, mot­svarande myndigheter och hälso- och sjukvård i andra länder samt läkemedelsföretag.

Genom dessa fyra steg kan TLV underlätta förståelsen för sitt viktiga arbete hos alla inblandade samtidigt som läke­medels­före­tagens behov av sekretess för vissa uppgifter kan tillfredsställas.

Mikael Hoffmann
Jäv: Under perioden 2002–2009 suppleant i LFN/TLV:s nämnd för läkemedelsförmånsbeslut.

MIKAEL HOFFMANN