Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Trots den långa väntan var vårdgarantin formellt uppfylld”

Publicerad: 2 maj 2014, 06:19

Många barn i behov av neuropsykiatrisk utredning får vänta alldeles för länge på att ens få kontakt med vården, enligt fem debattörer.


Ämnen i artikeln:

Barnpsykiatri

Vi önskar att någon i skolan hade förstått att vårt barn hade problem som berodde på något speciellt i stället för att bara betraktas som ett  besvärligt barn  i nio år. Sedan ordnade vi utredningen själva. Känns dock som väldigt sent och orättvist mot vårt barn.

Citatet kommer från en aktuell utvärdering av neuropsykiatriska utredningar inom Stockholms läns landsting, som genomförts av Karolinska institutet. Även om majoriteten av Sveriges landsting erbjuder barn och ungdomar psykiatrisk vård inom tidsramen för den nationella vårdgarantin, döljer statistiken ett problem som kanske är viktigare att belysa än själva kötiden.

Många barn i behov av hjälp får vänta alldeles för länge på att över huvud taget komma i kontakt med vården och det är i många fall oklart när kötiden börjar räknas. I Socialstyrelsens utvärderingar av den förstärkta vårdgarantin pekar man just på brister gällande samverkan mellan den psykiatriska vården, skolhälsovården och första linjens hälso- och sjukvård.

Den aktuella utvärderingen genomfördes på uppdrag av Inside team, som utför neuropsykiatriska utredningar åt Stockholms läns landsting. Drygt 100 föräldrar fick svara på frågor ett år efter avslutat neuropsykiatrisk utredning av deras barn.

Svaren visade att det i snitt hade gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. Trots den långa väntetiden var vårdgarantin formellt uppfylld i de flesta fall, vilket illustrerar bristen med sådan statistik. I vilket led i vårdkedjan börjar man räkna kötid? Det var också anmärkningsvärt att genomsnittsåldern för första vårdkontakten var elva år, eftersom man vet att neuropsykiatriska problem ofta yttrar sig tidigt under barndomen. Det pekar på behovet av att utveckla vårdens förmåga att upptäcka och hjälpa dessa barn tidigare.

Övriga resultat i utvärderingen belyser allvaret med den långa väntetiden. Just efter utredningen förekom nämligen stora och statistiskt säkra ökningar av tillgången till vård och stöd. Exempelvis ökade tillgången på samtalsstöd till föräldrar med mer än det dubbla och stödåtgärder inom skolan med 50 procent. Vidare hade nästan inga barn tillgång till medicinsk behandling under vänte­tiden, medan över hälften fick medicinsk behandling efter utredningen. Sammantaget visar detta vilken betydelse en neuropsykiatrisk utredning har som vägledning till insatser inom vården, skolan och kommunen. Föräldrarna i undersökningen upplevde också att de insatser som erbjudits efter utredningen var meningsfulla och tydligt hade minskat barnens problem enligt en standardiserad skattningsskala.

Mot bakgrund av detta är det beklagligt att vissa landsting, enligt statistik från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, inte lyckats hålla vårdgarantin för neuro­psykiatriska utredningar, särskilt om man betänker att köstatistiken inte avslöjar hur länge barnen faktiskt har haft kontakt med vården. I Stockholms län, där den aktuella utvärderingen genomfördes, har man de senaste åren förstärkt kapaciteten genom att upphandla ungefär hälften av alla neuropsykiatriska utredningar.

Trots den förstärkningen var Stockholm ett av de län som inte uppfyllde förväntade krav gällande vårdgarantin under år 2013, då över 20 procent av alla patienterna inom BUP fick vänta för länge. Våra erfarenheter talar dessutom för att statistiken ser ännu sämre ut för barn som väntar på neuropsykiatrisk utredning.

Vi känner därför oro över att landstinget just har beslutat att upphöra med den centrala upphandlingen av utredningar under 2014, utan att öppet redovisa hur den halverade kapaciteten ska ersättas. Med tanke på slutsatserna i den aktuella utvärderingen och Socialstyrelsens rapporter hoppas vi att detta inte leder till att fler barn får vänta på vård och stöd medan mellanstadiet och högstadiet passerar.

Ämnen i artikeln:

Barnpsykiatri

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News