Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Tvångsvård sista utvägen

Publicerad: 12 december 2012, 10:05

REPLIK Grundtanken att minska tvångsvården genomsyrar det remissvar som SKL lämnade kring utredningen om tvångsvård, skriver Ing-Marie Wieselgren.


Det är glädjande att Per Sternbeck och Torsten Kindström vill debattera psykiatrilagsutredningen och SKL:s arbete för mindre tvång
i slutenvården. Frågorna förtjänar mycket mer diskussion.

Utgångspunkten för mitt och SKL:s arbete är att tvångsvård är, och alltid ska vara, en sista utväg. Det är därför SKL, landstingen och regeringen driver ett aktivt och intensivt utvecklings­arbete, kallat ”Bättre vård – mindre tvång”.

Landstingen får stimulansbidrag, sammanlagt 50 miljoner kronor per år, men bara under förutsättning att de lyckas. Och det gör de – framgångsrika enheter har halverat antalet tvångsåtgärder!

Min strävan – både som psykiater och psykiatrisamordnare – är att alla patienter ska få den vård de behöver.

Den psykiatriska vården och lagstiftningen kring den måste bygga på delaktighet, där patienterna och deras anhöriga får bästa möjliga stöd och hjälp. Därför måste lagen balansera den enskildes behov av vård mot personlig integritet och frihet.

Grundtanken att minska tvångsvården, genom att utveckla arbetsmetoder och stöd, genomsyrar det remissvar som SKL genom sin politiska ledning nyligen lämnade kring utredningen om tvångsvård, straffansvar och samhällskydd.

I svaret står: ”Den grundläggande strävan ska vara att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder.”

Det är en utveckling jag tillsammans med alla goda krafter vill göra allt för understödja och utveckla.

Relaterat material

Psykvård ska uppfattas som ett erbjudande – inte ett hot 

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev