”Tveksamt att Läkarförbundet tar ställning mot dödshjälp”

Kära Heidi! Tisdagen den 2 januari framträdde du i Aktuellt och diskuterade dödshjälp. Du har varit där minst två gånger tidigare och ihärdigt ställt dig på motståndarsidan. Så även denna gång.

Du ställdes mot en cancerdrabbad kollega, som lugnt och sakligt argumenterade på ett övertygande kunnigt och sympatiskt sätt. Ingemar Engström har dessutom tillsammans med Kjell Asplund varit huvudförfattare till en kunskapssammanställning om dödshjälp i Smer:s regi (Smer 2017:2) som kom ut i november. När jag hörde dig debattera kunde jag inte förstå annat än att du inte läst detta dokument, utan du gick på som vanligt med flera felaktiga argument varav ett påpekades av Ingemar Engström, men klockan räddade dig.

Eftersom jag fortfarande är med i facket måste jag få ställa några kritiska frågor. Du har tidigare felaktigt uppgivit att två tredjedelar av kåren stöder din uppfattning. Den enda undersökning som är gjord (2007 av Lynöe) visar att 39 procent av läkarkåren tycker som du, medan 36 procent ställer sig positiva till dödshjälp.

I avvaktan på en mer aktuell opinionsundersökning förstår jag inte hur du offentligt kan ställa dig på motståndarsidan på ett så onyanserat och som nu senast direkt okunnigt sätt. Du må vara en populär och kanske oomstridd fackföreningsordförande, och som sådan ska du huvudsakligen ägna dig åt alla de problem med läkarnas arbetsförhållanden som dagligen sköljer över oss i massmedia. Men frågan om dödshjälp är en medicinsk-etisk fråga som jag tycker ligger långt ifrån fackliga problem.

Ska läkaren bestämma på ett paternalistiskt sätt (som du skrivit) i den svåraste stunden i patientens liv eller ska denne själv bestämma? Upprepade opinionsundersökningar har visat att 60-80 procent av svenskarna ställer sig positiva till dödshjälp, och det kan man väl inte bara ignorera om man är en empatisk doktor som vill lyssna på sina patienter.

Motstånd mot dödshjälp verkar alltmera grymt, ålderdomligt och ur tiden

Du vet att allt fler länder har och kommer att införa dödshjälp. I USA har 55 miljoner invånare i sju delstater tillgång till denna möjlighet och fler är på gång. I Kanada infördes det 2016, och din gode vän och vice ordförande i deras läkarförbund, Jeff Blackmer, berättade vid Läkarförbundets symposium förra året hur deras läkare lyckosamt introducerades i den nya lagen.

Du vet också att Portugal, Frankrike och Finland kanske snart läggs till de andra fyra europeiska länder som har dödshjälp. Och du vet också att i de länder som infört läkarassisterat självvalt livsslut vinner denna åtgärd ökad acceptans hos både befolkning och läkare efterhand. Precis som den fria aborten som var så kontroversiell för 43 år sen och där Läkarförbundet agerade stoppkloss.

Så länge jag kan minnas har alla ordförande i Läkarförbundet varit motståndare till dödshjälp. Så ock Hans Rundcrantz, som dock ändrade sig strax före sin död, gripande beskrivet av hans dotter Anna Rundcrantz på SvD Debatt den 23 september 2016.

Att döma av de många reaktioner jag fått (även från enstaka fackliga representanter) på ditt framträdande i det aktuella tv-programmet så måste du fundera på din roll som taleskvinna när det gäller dödshjälp och andra etiska frågor. Det måste finnas många bland Läkarförbundets styrelsemedlemmar som har följt med debatten i massmedia och kunnat notera att motstånd mot dödshjälp verkar alltmera grymt, ålderdomligt och ur tiden, och som kan ersätta dig.

GUNNAR HAGBERG