Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Underlätta upphandling av en hel vårdkedja”

Vårdgivare med ett helhetsansvar kan lättare utforma en sömlös vård och omsorg, skriver Peter Graf och Catharina Barkman från Forum för health policy.

Publicerad: 27 april 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Graf, ordförande, och Catharina Barkman, projektledare, båda Forum för health policy.


Ämnen i artikeln:

ÄldreomsorgCovid-19Tiohundra

Coronapandemin har inneburit en kolossal påfrestning på vården och omsorgen av äldre. De flesta problem som uppdagades fanns dock redan före pandemin: otydlig ansvarsfördelning mellan regioner och kommuner, för låg medicinsk kompetens och i vissa fall otillräcklig bemanning. Bristerna har funnits i årtionden. Utredningar har lagts på hög. Det vore förödande om verksamheten åter fastnade i gamla hjulspår. 

Vården och omsorgen av äldre har hamnat i fokus med snabb smittspridning, press på personalen, och inte minst ett stort antal döda. Enligt den årliga uppföljningen från Socialstyrelsen av hur äldre personer uppfattar äldreomsorgen har drygt 20 procent svårt att träffa läkare vid behov. Inga större förändringar har skett under åren 2018 till 2020. Det var lika illa innan pandemin. 

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterar att regionerna brustit i att säkerställa individuella läkarbedömningar. Fördjupande journalgranskningar visar att cirka 20 procent inte fått någon individuell läkarbedömning vid misstänkt eller bekräftad covid-19 och de läkarbedömningar som ägt rum har främst skett på distans.

Vidare har Coronakommissionen konstaterat en historia av brist på sjuksköterskor och omvårdnadspersonal, att kunskapen om smittsamma sjukdomar varit låg samt att hygienrutiner har brustit.

Avsaknad av samverkan och otydlig ansvarsfördelning är inget nytt. Sjuka äldre bollas ofta mellan regioner och kommuner. Det är ett av vårdens mest välbelagda slukhål. En rad olika samverkansprojekt pågår inom ramen för exempelvis nära vård, men verkligheten tycks sällan stämma överens med den karta som läggs fast i styrdokument, lagstiftning, riktlinjer, samverkansavtal och inriktningsdokument. 

En rad åtgärder krävs och tre av dem vill vi lyfta här:

1. Underlätta upphandling av en hel vårdkedja

Samverkan och samarbetet har försvårats av kulturer och traditioner. Kommunernas riktsnöre har varit Socialtjänstlagen medan regionerna haft Hälso- och sjukvårdslagen som sitt. Det är inget konstigt i sig men med kommunernas växande sjukvårdsuppdrag behöver kunskapen och förståelsen öka för varandras uppdrag, olika ”språk”, kultur och tradition. 

Ett närmare samarbete mellan regioner och kommuner skulle ha underlättat för äldreboenden och hemtjänst i kommunerna att få bättre förutsättningar i en svår situation. I dag finns till exempel bara en organisation i hela Sverige där region och kommun styr gemensamt – vård- och omsorgsbolaget Tiohundra i Norrtälje. 

Ett förslag är att förenkla förutsättningarna för samarbeten mellan regioner och kommuner genom exempelvis upphandling av en eller flera vård- och omsorgsgivare som kan ta ett helhetsansvar för både regionernas och kommunernas sjukvård och omsorg vid sidan av nuvarande strukturer. Vårdgivare med ett helhetsansvar kan lättare utforma en sömlös vård och omsorg. Då kan personen i behov av vård och omsorg ha sin ”ryggsäck” med pengar (gemensam från både region och kommun) och välja att lista sig hos en av flera valbara vårdorganisationer (offentliga eller privata).

2. Dra nytta av digitaliseringen 

Digitala lösningar och verktyg är underutnyttjade inom kommunerna och äldreomsorgen. Det kan handla om larm och övervakningskameror men också om en total översyn av hela den administrativa processen. I en rapport från Socialstyrelsen 2020 framkommer att användningen av välfärdsteknik ökar men att många kommuner har svårigheter att införa tekniken på bredden. Fortfarande saknas stödsystem och journaler där information är lätt tillgänglig och överförbar mellan huvudmännen och mellan olika vård- och omsorgsgivare. Kommunen har en journalföring och regionen en annan. Flera regioner har upphandlat stora it-plattformar där det fortfarande är osäkert om och när dessa kan kopplas ihop med kommunernas journalsystem. 

I en sammanfattning av ett rundabordssamtal, publicerad på vår hemsida 9 september 2020, berättar en chef för ett äldreboende att en sjuksköterska loggar in i åtta olika system och tvingas dokumentera samma information flera gånger, vilket tar tid och blir ineffektivt. 

3. Förbättrad uppföljning och jämförelse 

Uppföljning och jämförelse av resultat är en nödvändighet för utveckling och lärande. Inom äldreomsorgen är brukar- och kundundersökningar vanliga instrument. Ett exempel är Socialstyrelsens brukarundersökning inom äldreomsorgen, som dock enbart är riktat till omsorgstjänster och inte sjukvårdsinsatser. Ett annat uppföljningsinstrument är Senior alert som stödjer det förebyggande arbetet och registrerar riskbedömningar och åtgärder med mera. Kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativregistret visar alla vikten av att vidta förebyggande åtgärder mot oönskade avvikelser. En fortsatt utveckling och användning av befintliga register för vård och omsorg av äldre är en grund för systematiskt kvalitetsarbete. 

Alla dessa delar måste adresseras framöver för att förbättra vården och omsorgen av äldre, särskilt i syfte att åstadkomma sömlösa vård- och omsorgskedjor. Äldreomsorgen finns på listan över väljarnas viktigaste politiska frågor, enligt en ny opinionsundersökning från Novus. Vackra ord om samverkan, digitalisering och förbättringar har hörts i decennier – det duger inte. Äldre får inte åter hamna i skuggan mellan pandemierna. Istället ska pandemin användas som bräckjärn för att ta tag i problemen!

Catharina Barkman, projektledare, Forum för health policy

Peter Graf, ordförande, Forum för health policy

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev