Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Undernäring bidrar till äldreomsorgens brister”

Dålig näringsstatus och inaktivitet har sannolikt bidragit till de tragiskt höga dödstalen inom äldreomsorgen under covid-19-pandemin, skriver flera debattörer. (1 kommentar).

Publicerad: 26 Mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anne-Marie Boström, Tommy Cederholm, Gerd Faxén-Irving, Erika Franzén, Helena Grönstedt, Åke Seiger, Sofia Vikström, Anders Wimo.

Montage: Mikael Wallerstedt (Tommy Cederholm)


Ämnen i artikeln:

ÄldreomsorgCovid-19WHO

Den globala pandemin har slagit oväntat hårt mot äldre och sköra med stora omsorgsbehov. Bristerna i svensk äldreomsorg har tydliggjorts. Priset är högt för att försumma äldres hälsa. Nu är det tid att göra rätt.

I dag är var femte svensk över 65 år och en halv miljon personer är över 80 år. Det är en positiv men utmanande utveckling. Nationella strategier behöver skapas för att möjliggöra för så många som möjligt att bibehålla sin hälsa och självständighet så länge som möjligt. Som alltid är det en fråga om både ekonomi och kloka insatser vid rätt tidpunkt. 

Upp till hälften av dem som bor på äldreboenden eller motsvarande är undernärda eller löper risk för undernäring, visar Faxén-Irving med flera i Journal of Frailty and Aging 2021.

Undernäring är inte en naturlig del av åldrandet. Att öka medvetenheten om undernäring och att sätta in åtgärder för att motverka näringsbrist är en av flera viktiga faktorer som vi nu behöver satsa på. 

Undernäring är ett komplext tillstånd med många följdproblem. Depression, nedsatt immunförsvar, ökad infektionskänslighet och förlängd tid för återhämtning och rehabilitering efter sjukdom är några konsekvenser. Dålig näringsstatus och inaktivitet har sannolikt bidragit till de tragiskt höga dödstalen inom äldreomsorgen under covid-19-pandemin. 

Ett annat resultat av undernäring och fysisk inaktivitet är att muskelmassan och muskelstyrkan minskar. Det bidrar till orkeslöshet och svaghet, vilket också ökar risken för fall och frakturer.

Världshälsoorganisationen WHO har nyligen givit ut rekommendationer om rörelse och fysisk aktivitet för äldre. Bland annat betonar man i dem betydelsen av regelbunden muskelträning under hela livscykeln som en effektiv åtgärd för att behålla funktion och självständighet så länge som möjligt.

När den svenska äldreomsorgen nu ska reformeras måste den bättre förstå och systematiskt främja åtgärder som krävs för ett friskt, hälsosamt och värdigt åldrande. Det krävs en ökad medvetenhet om bland annat nutritionens och den fysiska aktivitetens betydelse hos myndigheter, inom vården och omsorgen, liksom hos den enskilde äldre individen och anhöriga. Framför allt behövs tydliga och praktiskt tillämpbara åtgärder. Det finns många goda exempel att dra lärdomar av.

Ett aktuellt exempel på praktiskt tillämpbar svensk forskning är den så kallade Open-studien, Older Person’s Excercise and Nutrition Study, som hos individer inom äldreomsorgen studerat effekterna av sit-to-stand-övningar, det vill säga uppresningar från stol, kombinerat med proteinrik medicinsk näringsdryck för funktionellt och näringsmässigt förbättrad status, hälsorelaterad livskvalitet och rörlighet. 

Interventionen strävar efter att träna en grundläggande vardagsuppgift samtidigt som kroppen tillförs energi och protein för muskeluppbyggnad. De äldre personer som drack näringsdryckerna och genomförde träningen bibehöll och i vissa fall förbättrade sin fysiska funktion och förbättrade sitt näringstillstånd jämfört med personerna i kontrollgruppen. Många uppgav i intervjuer

att interventionen kändes meningsfull och gav dagen ett ökat innehåll.

Äldreomsorgen behöver fyllas med ett positivt innehåll. Det räcker inte med organisatoriska förändringar. Systematiskt arbete och riktlinjer för att uppnå adekvat näringsintag till äldre, i kombination med enkla muskelstärkande övningar som kan genomföras var som helst, är potentiellt positiva och effektiva åtgärder såväl för individen som för samhället. 

Det finns kunskap om hur äldreomsorgen kan förbättras. Låt oss omsätta kunskap i handling. Det är aldrig för sent! 

 

Anne-Marie Boström, sjuksköterska, docent, Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Stockholms sjukhem.

Tommy Cederholm, läkare, professor, Uppsala universitet, Karolinska universitetssjukhuset.

Gerd Faxén-Irving, dietist, docent, Karolinska institutet.

Erika Franzén, fysioterapeut, professor, Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Stockholms sjukhem.

Helena Grönstedt, specialistsjukgymnast, med dr, Karolinska universitetssjukhuset.

Åke Seiger, professor, Karolinska institutet.

Sofia Vikström, arbetsterapeut, med dr, Karolinska institutet.

Anders Wimo, läkare, professor emeritus, Karolinska institutet, Premicare Bergsjö hälsocentral.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-04-01

Tycker att denna rubrik är missvisande. Skulle i stället vilja vända på den till ” Äldreomsorgens brister bidrar till undernäring”.

Maine Carlsson Diestistspecialist med dr

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ÄldreomsorgCovid-19WHO

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev