Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Undersök njurfunktion och blodtryck hos riskgrupper”

Screening av personer med risk att utveckla njursjukdom kan bidra till att fler personer diagnostiseras i tid, föreslår Maria Eriksson Svensson, Håkan Hedman och Anna-Lena Engwall.

Publicerad: 29 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin, Håkan Hedman, Njurförbundet, och Anna-Lena Engwall, Astra Zeneca.

Foto: Johan Wingborg


Ämnen i artikeln:

Njurmedicin

Folksjukdomarna i Sverige är i de flesta fall välkända bland befolkningen och finns i svenskarnas kollektiva medvetande. Ibland kommer de väldigt nära i vardagen, om man själv eller en anhörig drabbas, och medierna rapporterar flitigt om folksjukdomar som till exempel de vanligaste formerna av cancer, diabetes, högt blodtryck och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol.

Men det finns en relativt okänd folksjukdom som få svenskar känner till och som sällan letar sig in i mediernas rubriker. Enligt SCREAM-studien av Juan Jesus Carrero vid Karolinska institutet 2016 lever en av tio svenskar med kronisk njursjukdom – många utan att veta om det. En av orsakerna till att kronisk njursjukdom hamnat i skuggan av andra folksjukdomar är nämligen att den inte märks alls under en lång period. Det är en tyst sjukdom, där njurfunktionen gradvis försämras utan att den drabbade får några symtom. 

Läs mer: Fullträff för grisnjurar i människa

När den drabbade märker av symtom har sjukdomen tyvärr ofta hunnit gå långt, och då är läget redan väldigt allvarligt. En person med kronisk njursjukdom kan förlora upp till 90 procent av njurfunktionen utan att uppleva symtom. I ett sent stadie blir patienten oerhört begränsad och behöver någon form av dialysbehandling – eller en ny njure. Kronisk njursjukdom ökar risken för hjärt-kärlproblem och kan leda till sjukhusinläggning, i värsta fall till döden.

Tidig upptäckt och tidiga insatser är därför helt avgörande i kampen mot denna tysta folksjukdom. Kronisk njursjukdom kan ännu inte botas, men den kan behandlas och bromsas. Detta kan möjliggöras på ett relativt enkelt sätt, genom en årlig screening av njurfunktion och blodtryck hos personer med typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och personer som har opererat bort en njure. Tidig diagnos och behandling har, förutom att bromsa sjukdomens utveckling, även visat sig minska risken för komplikationer.

Ändå är det alldeles för få som diagnostiseras. Av de patienter som rekommenderas att undersöka njurfunktionen är det bara hälften som gör det. Samtidigt missar många sjukdomen och cirka 1100 personer påbörjar dialysbehandling varje år. Detta skapar onödigt mänskligt lidande och kostar stora pengar för skattebetalarna. Screening av personer med risk att utveckla njursjukdom kan bidra till att fler personer diagnostiseras i tid så att sjukdomsförloppet kan bromsas, onödig läkemedelsanvändning undviks och behovet av sjukvård och vårdplatser minskas.

Vi som skriver under den här artikeln vill uppmana landets regioner att implementera de nationella riktlinjer för kronisk njursjukdom som är framtagna, att kommunicera med primärvården och lyfta vikten av att rutinmässigt och systematiserat börja undersöka njurfunktion och blodtryck hos riskgrupper. Endast på det sättet kan vi på allvar förebygga och behandla sjukdomen i större skala. 

Kronisk njursjukdom är inte bara en folksjukdom, utan en växande folksjukdom, och spås av världshälsoorganisationen WHO vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen år 2040. Sverige kan välja att gå åt andra hållet, börja undersöka njurfunktionen och risken för kronisk njursjukdom och uppmärksamma denna förrädiska folksjukdom. 

Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin, Uppsala universitet

Håkan Hedman, medicine hedersdoktor, förbundsordförande, Njurförbundet 

Anna-Lena Engwall, chef för Astra Zeneca i Norden

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten?

Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Njurmedicin

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev