Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag19.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Uppenbara nackdelar med schemaläggning”

Publicerad: 19 September 2017, 05:00

Foto: Thinkstock

Överläkare Klara Strömberg, ordförande för Sektion Södersjukhusets läkarförening, svarar landstingsrådet Peter Carpelan (M) i debatten om behovsplanerad schemaläggning.


Ämnen i artikeln:

SödersjukhusetAkutsjukvård

Läkarföreningen på Södersjukhuset ser med stor oro på hur konsekvenserna av behovsplanerad schemaläggning försämrat vår patientsäkerhet, kvalitet, utbildning och arbetsmiljö.

Vems behov tillgodoses med schemaläggning? Landstingets 41-miljarderssatsning, Framtidens Hälso & Sjukvård, ska inom närsjukvården ge medborgarna ökad tillgång till akut medicinsk och planerad enklare kirurgisk sjukvård kvällstid, men det är skillnad på medicinskt behov och att ”gå till doktorn efter jobbet”. Frånvaron av specialister på dagtid har gett längre väntetider till våra specialistmottagningar och det gynnar inte de äldre, kroniskt sjuka, funktionshindrade eller små barn. På akutsjukhus ska högriskverksamhet/ komplicerade operationer inte göras på kvällstid mer än vad som är medicinskt nödvändigt, de ska göras dagtid då högsta kompetensen är på plats!

Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd i Stockholms läns landsting, påstår i Dagens Medicin nr 36/17 flera saker:

1. Att ”Läkarkontinuiteten ökar genom schemaläggning”.
Det stämmer inte då patientsäkerheten, kvaliteten och kontinuiteten har försämrats då avdelningsläkaren går kväll och inte kan ronda sin patient dagtid och inte stötta AT-läkare och ST-läkare i handläggningsfrågor. Utskrivningar kvällstid av icke patientansvarig läkare medför patientsäkerhetsrisker. Utredningen Effektiv vård säger inget om schemaläggning av läkare utan hänvisar till mer patientnära vård utanför sjukhusen genom en utbyggd primärvård, förbättrade datasystem och task-shifting.

2. Att ”Akutmottagningen på SÖS fungerar bra med schemaläggning”.
På Akutmottagningen arbetar vi i team runt patienterna sedan länge, trots att vi inte har synkroniserade arbetstider/scheman. Den nu ökande personalomsättningen försvårar det interprofessionella lärandet. Väntetider, flödesstatistik och patientsäkerhet har försämrats. Flödena på avdelningarna har inte ökat, för patienternas utskrivningar förbereds dagtid, få patienter tillfrisknar mirakulöst efter lunch och det krävs en mottagande part som inte kan nås till exempel hemtjänst och hemsjukvård.

3. Att ”Arbetsmiljön för alla yrkesgrupper förbättras”.
Mottagning eller operation kvällstid kräver specialistsjuksköterskor, medicinska sekreterare och fysioterapeuter som vill arbeta kvällstid och vi riskerar ytterligare sjuksköterskeflykt. Schemaläggning tillsammans med att tidigare lokala jouravtal tagits bort gör att verksamheterna har svårt att bemanna med läkare enligt arbetstidslagen, då vi redan tidigare arbetade 42/44-timmarsveckor. Tidigare fanns valfria kvällsjourer som småbarnsföräldrar och äldre kunde avstå, medan andra gärna tog dessa pass, beroende på var man var i livet. Kvällspassen, som döpts till skilsmässopass, fördelas nu på alla läkare vare sig man vill eller ej, men arbetsuppgifterna är desamma som vid jour. Specialister säger upp sig och det är svårt att rekrytera nya.

4. Att det ger ”Förbättrade möjligheter till forskning och utbildning”.
Sådan verksamhet sker dagtid, när forskningspersonal och studenter är på plats. Det försämras avsevärt när ansvariga läkare schemaläggs på kvällstid och inte har tid för annat än rent patientarbete.

Relaterat material

”Våra förslag för en mer effektiv sjukvård”

”Sjukvården måste förhålla sig till patienternas krav”

KLARA STRÖMBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev