Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Upprätta en nationell demensplan”

Sverige är ett av få länder i EU som saknar en nationell, finansierad demensplan, skriver Anders Gustavsson, hälsoekonom, och Bengt Winblad, professor i geriatrik. (1 kommentar)

Publicerad: 29 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anders Gustavsson, hälsoekonom, med dr. Bengt Winblad, överläkare/professor i geriatrik.


Ämnen i artikeln:

ÄldreomsorgDemensAlzheimers sjukdom

Under pandemin har det tydliggjorts att äldre i Sverige har låg status – deras behov prioriteras inte. Värst är det nog för de cirka 90 000, av Sveriges två miljoner äldre, som bor på särskilda boenden. Där tas de om hand av personal som ofta har otillräcklig utbildning och bristande språkkunskaper, vilket till exempel visas i en tillsynsrapport från inspektionen från vård och omsorg, Ivo, 2019. Trots sitt stora engagemang och slit har de därför dåliga förutsättningar att ge en god vård. Nu görs nationella satsningar på ökad kunskap inom äldreomsorgen vilket är bra, men för hållbara förbättringar behövs en långsiktig plan som angriper problemets kärna.

Cirka två av tre i särskilt boende har Alzheimers eller annan demenssjukdom, enligt Socialstyrelsens uppskattningar 2014. Stora framsteg görs inom forskningen och inte minst i Sverige utvecklas nya metoder för tidig upptäckt, förebyggande insatser och behandling. Detta är livsviktigt för Sveriges närmare 300 000 personer med kognitiv svikt eller demens orsakad av Alzheimers sjukdom (enligt våra egna beräkningar). 

Läs mer: Studie tonar ner demensrisk med hormonersättning

Forskningens framgångar ger viss optimism men samhället är illa förberett för de innovationer som är på väg. Huvudproblemet inom såväl äldreomsorgen som vården i stort är att kunskapen om åldrandet och dess sjukdomar är för dålig. I sin genomgång hittar Socialstyrelsen allvarliga brister var än de letar, se Socialstyrelsen 2017: på äldreboenden, i hemtjänsten, bland hälso- och sjukvårdspersonal och på kommunkontoren. Denna okunskap påverkar naturligtvis också förmågan att prioritera de äldre.

Det som behövs är ett tydligare ledarskap och en långsiktig strategi för att förändra kunskapssynen kring åldrandet och dess sjukdomar inom vården och omsorgen. Det räcker inte att strössla pengar utan styrning och strategi. Nyligen publicerade vi en forskningsrapport om detta med titeln Alzheimers sjukdom – en utmaning för Sverige. Läkemedelsföretaget Biogen beställde och betalade för framtagandet av rapporten men hade ingen del i författandet av innehållet. Vi vidareutvecklar våra slutsatser i tre huvudpunkter nedan:

1. Upprätta en nationell demensplan med målet att erbjuda en personcentrerad och evidensbaserad vård enligt den människovärdesprincip som hälso- och sjukvårdslagen vilar på. Planen ska innefatta en strategi för forskning, allt från basal grundforskning till klinik och omvårdnad, samt en strategi för implementeringen av nya metoder, till exempel förebyggande livsstilsförändringar och framtida sjukdomsmodifierande behandlingar. Planen måste ha en avsatt budget och ett brett, långsiktigt samhällsperspektiv för att tillgodose en jämlik vård över hela landet. Sverige är i dag ett av få länder i EU som saknar en nationell, finansierad demensplan. 

2. Satsa på kunskap om äldre och deras sjukdomar med målet att kunna erbjuda en värdig vård och omsorg, samt höja statusen för dem som arbetar med äldre. För att driva efterfrågan och kvalitet i utbildningarna måste de knytas till formella examina kopplade till karriär- och löneutveckling. Utbildningarna ska utgå från universitet, högskolor och gymnasier, för att ge adekvat och jämförbar kvalitet, och kunskapsmål kring åldrandet och dess sjukdomar bör skrivas in i studieplanerna. Det behövs strukturella förändringar i kunskapssynen snarare än sporadiska satsningar på kortsiktiga kunskapslyft. Dessa riskerar, utan tydlig målbild och styrning, att leda till att pengarna rullar till privata bolag med vinst som främsta drivkraft.

3. Arbeta långsiktigt, så att strukturen och organisationen finns på plats när nya medicinska genombrott blir tillgängliga. Det behövs system för att kunna implementera, finansiera och utvärdera nya metoder. Ökad digitalisering och våra världsledande svenska hälsoregister och biobanker är nyckelfaktorer för att kunna bedriva förbättringsarbete trots begränsade resurser. Utmaningarna är stora i dag och kommer bara att bli större med en växande andel äldre, och efterfrågan på högkvalitativ vård ökar när nya innovationer forskas fram. 

Vår omsorg för de äldre har länge varit eftersatt, men när vi nu reser oss och har chansen att bli bättre behöver vi ha ett långsiktigt perspektiv som återupprättar de äldres status i samhället. Då räcker inte kortsiktiga pengar utan vi behöver en genomtänkt strategi med fokus på kunskap. 

Anders Gustavsson, hälsoekonom, med dr, delägare i företaget Quantify samt affilierad forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för neurogeriatrik, Karolinska institutet, Solna

Bengt Winblad, överläkare/professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för neurogeriatrik, Karolinska institutet, Solna

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-11-01

Varför kan inte dessa människor göra något själv utan att industrin skrivit och haft en handpåläggning? Det är ju tydligt igen. Dock bra skrivet av de som skrivit.

KR

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev