Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Upprusta Sveriges skolhälsovård genom lagstiftning om minimikrav

Publicerad: 18 augusti 2009, 13:18

Med en skolsköterska på 400 elever och en skolläkare på 4 000 elever kan skolhälsovården bli mer än en vaccinationsinrättning, skriver Christina Lindgren och Anders Åkesson.


Christina Lindgren
är över­läkare vid barn- och ungdomskliniken på Helsingborgs lasarett, samt skolläkare i Helsingborgs kommun.

Anders Åkesson (mp)
är regionråd i Region Skåne.

I samband med valet 2006 var löftena många om en ny skollag som prioriterade skolhälsan. Av detta har det blivit intet. Detta trots att skolhälsovården möter ett allt större antal elever med olika hälsoproblem. Sjukdomspanoramat hos elever har förändrats. En lång tids förändrade livsstilsfaktorer med dålig kost och en stillasittande livsstil har successivt medfört ett ökat antal elever med övervikt, fetma och psykisk ohälsa. I dag har varken skolläkare eller skolsköterska tid att intervenera i en ohälsosam livsstil och identifiera eventuell bakomliggande sjukdom.

Skolhälsovården är också en av de verksamheter som på bäst sätt kan arbeta förebyggande för att förhindra rökdebut. Unga människor utvecklar snabbt ett tobaksberoende. I dag ses särskilt unga flickor börja röka. Just rökningen är inte sällan ingången till ett alkoholdrickande i unga år.

Den psykiska ohälsan har ökat. Många elever, framför allt flickor, mår dåligt och kan i förtroende vända sig till skolhälsovården, som har stränga sekretessregler. Ibland söker man för oro kring sin hälsa och tillväxt. Ett bra elevteam med skolhälsovårdspersonal är helt nödvändigt för att möta detta. Vi vet också att elever med normbrytande beteende såsom skolk och utåtagerande kan få god hjälp av skolhälsovården. Många neuropsykiatriska sjukdomstillstånd som exempelvis adhd och autism blir kanske först uppenbara när barnet börjar skolan.

Vi ser också att behovet av kunskap kring nyanlända invandrarelever och grunden till deras ohälsa kartläggs. Till detta kommer behovet av att skolhälsovården ges möjlighet till kompetensutveckling inom området. Det kan handla om allt ifrån hur vaccina­tionsskyddet ser ut i det enskilda landet till hur man möter ett barn med traumatiska upplevelser. Det är skolhälsovårdens ansvar att se till att eleverna har ett fullgott vaccinationsskydd när de går ut skolan. Tiden för vaccination omfattas inte bara av injektionstillfället utan innebär även muntlig och skriftlig information till elever och föräldrar. Vaccinationerna är en viktig del av skolhälsovården, och kräver mycket tid.

Skolhälsovården är alltså den enda aktör som under elevens skoltid träffar varje elev enskilt upprepade gånger under hälso- och sjukvårdssekretess. Utifrån den unika kunskap som skolsköterskan och skolläkare får vid de enskilda mötena medges skolhälsovården en enorm möjlighet att lyfta fram individperspektivet till ett grupperspektiv utifrån både tidig upptäckt av ohälsa, nya sjukdomar och arbetsmiljöaspekter.

Utifrån detta blev det be­klagligt att läsa den studie som kom i höstas från Läkarförbundet, Tandläkar­förbundet och Vårdförbundet gällande skolhälsovården i landet. Den visade med klar tydlighet att det i landet finns allvarliga brister inom skolhälsovården. Det finns på flera håll i landet en brist på skolläkare och skolsköterskor. En brist som innebär att skolhälsovården inte har möjlighet att arbeta på de sätt som har beskrivits ovan.

I dag är det så att kommunerna/ skolorna i lagen förskrivs att ha skol­hälsovård, men inte i vilken omfattning som denna hälsovård ska tillhandahållas. Det finns alltså inte reglerat eller ens rekommenderat hur många barn som varje läkare eller sjuksköterska ska ha maximalt.

Detta gör att det ser mycket olika ut mellan kommunerna. I Skåne kan variationerna vara mycket stora. En skolsköterska kan ha upp till 1 600 barn att ta hand om. Men det finns också exempel på skolsköterskor som endast har 400 barn.

För en skol­läkare kan det variera än mer, från 6 000 till 35 000 barn. Dessa siffror visar klart att det inte finns någon likvärdighet. Alla elever i Sverige bör ha rätt till samma hjälp. Detta gäller även gymnasieelever.

Det är dags att lagstifta om ett minikrav. Ett minimikrav som ser till barns och ungas behov och möjligheten att nå en väl fungerande skolhälsovård. Man bör rimligen kunna utgå från en skolsköterska på 400 elever och en skolläkare på 4 000 elever. Genom detta får skol­hälsovården möjlighet att faktiskt bli mer än en vaccinationsinrättning, nämligen en del i hela skolans arbete.

Christina Lindgren
Anders Åkesson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev