”Usel patientsäkerhet med förslag om nya föreskrifter för läkemedelshantering”

Det är väl känt att läkemedelshantering redan idag är förknippat med stora risker för patienterna. I Socialstyrelsens Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 framgår att läkemedelsanvändning är ett av de största riskområdena för uppkomst av vårdskador i kommunal hälso- och sjukvård.

I dag är det tillåtet att delegera delar av den patientnära läkemedelshanteringen till personal inom vård och omsorg som saknar legitimation. Det här sker inom primärvård, hemsjukvård och äldrevård. Tyvärr används rätten att delegera inte för att utveckla vården utan för att täcka brister i arbetsorganisationen. Det är väl känt att många sjuksköterskor känner sig som gisslan i systemet. Det finns ingen möjlighet att göra den kunskapskontroll och uppföljning som man egentligen ska göra enligt regelverket.

Under de decennier som detta har pågått har Socialstyrelsen aldrig varit intresserade av att göra någon uppföljning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Trots det föreslår Socialstyrelsen nu i en remiss angående ny läkemedelsförfattning att utvidga möjligheten att delegera iordningställande och administrering av läkemedel även i akutsjukvården på våra sjukhus.

I dag är det inte tillåtet att delegera läkemedelshantering till personal utan legitimation inom slutenvården. Förslaget kommer i ett läge när läkemedlen blir alltmer potenta och stressen och pressen på personalen i vården ökar.

I slutenvården är vårdtiderna korta och svårt sjuka patienter, barn och gravida kvinnor behandlas med kraftfulla läkemedel. Detta kräver specialkompetens i hur läkemedel fungerar i kroppen.

Sjuksköterskans och barnmorskans utbildningar omfattar kunskaper i bland annat farmakologi, fysiologi och omvårdnad. Detta för att kunna iordningsställa och administrera läkemedel på ett säkert sätt och bedöma lämpligheten av ordinerad dos utifrån patientnära observationer. I stället för att utöka möjligheten till delegeringen även till slutenvården bör användningen av delegering av läkemedelshanteringen inom den öppna vården ordentligt utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det borde vara en självklarhet för en kunskapsmyndighet som Socialstyrelsen.

I stället lägger myndigheten ett förslag som hotar patientsäkerheten. Socialstyrelsens förslag är enbart ett sätt att tillmötesgå arbetsgivarens krav på kortsiktiga lösning på bristen på sjuksköterskor och barnmorskor.

Rätt kompetens är grunden för en säker vård och kan aldrig ersättas av en uppgiftsorienterad vård där en vårduppgift utförs utan att den förstås fullt ut och utan helhetssyn på patientens situation.
Socialstyrelsens förslag är en trist återgång till 1970-talets löpandebandvård där varje arbetsuppgift ska delas upp i delmoment och genomföras av den som har lägsta möjliga utbildning. Synsättet gynnar inte en säker vård men kan enligt Socialstyrelsens konsekvensanalys det leda till besparingar. De skriver i klartext:

”Eftersom undersköterskan frigör tid från sjuksköterskan görs även en lönebesparing, då en del av sjuksköterskans arbetsuppgifter kan utföras till en lägre kostnad.”

I dag har vi genom ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete kommit längre än löpandebandprincipen i vården. Teamarbete utvecklas med delaktiga patienter och närstående. Vi står på tröskeln till en personcentrerad vård och har engagerade professioner för en säker vård. Ta vara på denna möjlighet och förstör den inte med sänkta kompetenskrav och försämrad patientsäkerhet!

AMI HOMMEL, ORDFÖRANDE SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING, MIA AHLBERG, ORDFÖRANDE SVENSKA BARNMORSKEFÖRBUNDET, SINEVA RIBEIRO, ORDFÖRANDE VÅRDFÖRBUNDET