Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Utan ändrade regler kan svensk biomedicin försvagas

Publicerad: 7 Februari 2007, 07:20

Läkemedel och medicinsk teknik sjuder av aktivitet. Nu gäller det att skapa spelregler så att kreativiteten leder till att nya företag växer fram och utvecklas i Sverige, skriver Göran Arvidsson och Lars Niklasson.


I Sverige är läkemedel och medicinsk teknik starka områden. De har vuxit fram genom samspel mellan forskning, sjukvård och företag. Det har funnits utrymme för driftiga personer att utveckla behandlingar, läkemedel och avancerade instrument. Folkhushållet drar nytta av både produkterna och stora exportöverskott. Men finns det förutsättningar att fortsätta utveckla medicinsk högteknologi i Sverige? Det finns orostecken.

Framgångarna hittills kan till en del förklaras med de stora satsningarna på medicinsk forskning, men hänger vi med? Anslagen har stagnerat. Men pengar är inte allt. I  USA  har de ledande städerna minst ett forskningssjukhus var. På sjukhusen finns krävande patienter och bakom dem finansiärer intresserade av långsiktig kostnadseffektivitet.

Där finns ambitiösa läkare som vill utveckla nya behandlingar och tillämpa de senaste metoderna. Där finns också forskare med intresse att förstå sjukdomar och att hitta lösningar. En och samma person kan forska och arbeta med patienter. Traditionellt är läkare en nyckelgrupp som rör sig mellan forskning, vård och företag.

Så har det varit även i Sverige, men nu vittnar allt fler om en ökande fragmentering. Var och en ska sköta sitt. Landstingens anställda ska ägna sig åt dagens patienter. Forskning och innovation får andra syssla med. Företagande likaså.

Förmågan att locka investerare är en nyckel till framgång.  USA  ligger långt före Europa. Den europeiska industrin är dessutom alltmer trängd. Europeiska forskningsresultat, upptäckter och uppfinningar säljs till och exploateras av amerikanska företag.

Tillspetsat är det kanske bättre för svenska patienter om svensk forskning fångas upp i  USA  . Där sker den mest dynamiska utvecklingen av läkemedel, behandlingsmetoder och företag. Vi kan sedan köpa in det vi behöver. Men svensk sjukvård skulle få svårt att ligga i framkant och vi skulle förlora en betydelsefull näring och därmed en viktig del av basen för svensk välfärd.

Innovationssystemet är som ett ekosystem: Om någon del förtvinar drabbas andra. Satsningar på forskning ger bättre utdelning om de andra delarna fungerar bra. Annars är risken att investeringar förslösas. Forskning, sjukvård och biomedicinföretag behöver varandra.

Sensmoralen är att det inte finns någon automatik som gör att forskningen kommer sjukvården tillgodo eller att det automatiskt uppstår nya företag eller nya kommersialiserbara produkter i det land där forskningen bedrivs. Det krävs ansträngningar i alla led, en kompetensbas och bränsle i form av kapital. Detta kräver i sin tur möjlighet att räkna hem investeringarna.

I en färsk rapport från ett  SNS  -projekt om den biomedicinska sektorns framtid i Sverige har vi gjort en internationell jämförelse. Vi har studerat Sveriges styrkor och svagheter och identifierat hot och möjligheter. Det första hotet ligger i det stora beroendet av politiska beslut inom sjukvård, högre utbildning och forskning samt kapital- och inkomstbeskattning. Inte många näringar är så beroende av att politiken är framåtsyftande och aktiv.

Det andra hotet är att andra länder redan gör sig alltmer attraktiva för internationella företag. Danmark och Irland är närliggande exempel. I det korta perspektivet är det dock  USA  som är hotet, att de mest ambitiösa forskarna och entreprenörerna flyttar dit.

Det finns flera vägar att gå. På kort sikt kan regeringen satsa mer pengar i alla eller valda delar av innnovationssystemet: forskningen, sjukvården, nyföretagandet, riskkapitalet. Men det löser inte problem med dynamiken. Ökade satsningar riskerar att konservera gamla lösningar.

På lång sikt är det mer intressant att ompröva det gamla. Både sjukvården och universiteten utgör i huvudsak offentliga monopol. Är det sannolikt att monopol ger de bästa förutsättningarna för drivande individer att skapa nya lösningar? Är det sannolikt att avsnävade uppdrag till högskolor och sjukvård, utan hänsyn till de bidrag de kan ge till en blomstrande inhemsk biomedicinsk industri, är rätt väg att gå – för folkhushållet och för dem själva i det långa loppet?

Är det bra för Sverige och svensk vård att till exempel medicinteknikföretaget Elekta inte kan finna samarbetspartner i svensk sjukvård utan måste söka sådana i andra länder? Och är det bra att svenskt riskkapital söker sig utomlands? Vore det inte bättre att göra det lönsamt att behålla och satsa dem här?

Politiskt är det svårt att ta poäng på åtgärder utan tydliga mottagare/förmånstagare, men på sikt har det betydelse att avreglera, konkurrensutsätta, sänka skatter och på andra sätt förbättra företagsklimatet. Läkemedel och medicinsk teknik sjuder av aktivitet. Nu gäller det att skapa spelregler så att kreativiteten leder till att nya företag växer fram och kan fortsätta att utvecklas i Sverige. Och så att Sverige blir ett land dit högteknologisk biomedicinsk verksamhet söker sig.

Göran Arvidsson och Lars Niklasson

Göran Arvidsson
är docent och forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle, SNS.

Lars Niklasson
är filosofie doktor och utredare.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev