Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Utan riktlinjer riskerar vi skolstängningar en lång tid framöver”

Att olika skolor kunde göra helt skilda bedömningar av vilka smittskyddsrutiner som var viktiga framgick tydligt av svaren i vår enkät, skriver två läkare.

Publicerad: 30 april 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Josef Milerad, skolöverläkare och universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet. Michail Theodosiou, specialist läkare i barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomsneurologi med habilitering. ST-läkare inom skolhälsovården i Göteborgs stad.

Montage: Kristina Sahlén (Josef Milerad)


Coronapandemin har lett till omfattande nedstängningar av många samhällssektorer, även gymnasieskolan gick över till distansundervisning i april 2020. Det finns en bred enighet om att skolstängningar har stora negativa effekter på ungas lärande och hälsa och måste undvikas. Gör vi tillräckligt i Sverige för att hålla skolor öppna? 

Vi har utvärderat smittläget i grundskolan genom en anonym enkät till Skolläkarföreningens medlemmar i januari 2021. Samtliga svar lämnades anonymt. 149 medlemmar besvarade enkäten och ytterligare 18 svarade utan att kunna besvara frågorna, då de av olika skäl inte arbetade som skolläkare under pandemin. Detta gav en svarsfrekvens på 71 procent.   

De svarande representerade majoriteten av landets skolor. I hälften av skolorna såg skolläkarna en periodvis hög elevfrånvaro liksom lärarfrånvaro. Undervisningen var inställd vissa dagar på omkring 40 procent av skolorna och ytterligare 20 procent av skolorna var helt stängda vid ett eller flera tillfällen på grund av mer omfattande coronautbrott.

Skolläkarna själva uppgav att deras roll i smittskyddsarbetet främst var att ge råd eller stöd till rektor/skolledning (42 procent), att ta fram kunskapsstöd (23 procent) eller information till elever och vårdnadshavare (26 procent).  

Att olika skolor kunde göra helt skilda bedömningar av vilka smittskyddsrutiner som var viktiga framgick tydligt av svaren. På 42 procent av skolorna användes visir eller munskydd i samband med patientnära arbete som vaccinationer eller kroppsundersökningar. På 40 procent av skolorna användes ingen skyddsutrustning alls vid patientnära arbete. Vilka som ytterst tog beslutet att inte använda skyddsutrustning var inte helt klart men ofta var det skolledningen som hänvisade till att Folkhälsomyndigheten inte rekommenderade skyddsutrustning i skolan. 

Skilda bedömningar gällde även karantän av elever med familjemedlemmar som var sjuka i corona. På vissa skolor fick man delta i undervisningen som vanligt – på andra skulle eleven stanna hemma. Bristen på enhetliga och underbyggda riktlinjer upplevdes av många skolläkare som ett av de stora problemen under pandemin.

Att många vuxna i elevhälsan också drabbats av covid framgår också av vår undersökning, 20 procent av skolläkarna hade själva haft verifierad covidinfektion. En studie av lärare faktiskt aktiva i yrket som varit PCR-positiva publicerades nyligen i den ansedda tidskriften PNAS och kommenterades i Science. Den tyder på att smittspridningen i svenska skolor kan ha underskattats. (1,2) 

Att inte använda skyddsutrustning vid barnnära arbete på barnmottagningar och inom barnhälsovården är otänkbart i dag, men hur stor roll spelar det i skolan, där det kanske finns andra riskfaktorer för smitta?

Ett effektivt smittskydd bygger på både kunskap och attityder. Om beslutsfattare i skolan anser att barn utan akuta luftvägssymtom inte kan smitta kommer man att bagatellisera riskfaktorer och riskmiljöer och kanske underlåta att vidta försiktighetsåtgärder. Det behövs tydliga och enhetliga riktlinjer som gör det lätt för skolledare att tänka och göra rätt. I en situation där pandemibilden ändrar sig och ny kunskap tillkommer hela tiden behövs kanske en extern expertgrupp som både ger råd och kan svara på frågor. I retrospekt kan vi se att många prognoser när det gäller barn och covid har varit osäkra. En vaccination av unga som effektivt skulle kunna stoppa smittspridningen i skolor ligger troligen långt fram i tiden. Vi måste kunna hålla alla skolor och årskurser öppna – men utan klara riktlinjer riskerar vi skolstängningar en lång tid framöver.

Josef Milerad, skolöverläkare och universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet.

Michail Theodosiou, specialist läkare i barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomsneurologi med habilitering. ST-läkare inom skolhälsovården i Göteborgs stad.

Referenser:

1. Vlachos J, Hertegård E, Svaleryd HB. The effects of school closures on SARS-CoV-2 among parents and teachers. PNAS 2021 118 (9) e2020834118; DOI: 10.1073/pnas.2020834118

2. Vogel G. Keeping schools open without masks or quarantines doubled Swedish teachers’ COVID-19 risk. DOI:10.1126/science.abh0602

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev