fredag3 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Utbilda och tillsätt rehabombud eller aktivitetsombud”

Vi vet vilka aktiviteter som är hälsofrämjande, men de anställda i äldreomsorgen saknar tid och resurser för att arbeta så, skriver Marina Arkkukangas, forsknings- och utvecklingschef.

Publicerad: 16 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Marina Arkkukangas, leg sjukgymnast, doktor i vårdvetenskap, forsknings- och utvecklingschef på Forskning och utveckling i Sörmland.

Foto: Lena Stenbrink


Ämnen i artikeln:

RehabiliteringÄldreomsorgToppnyheter Kommunal Hälsa

Ett nytt år med nya och gamla utmaningar kring hälsofrämjande och förebyggande arbete stundar. Regeringen gick under 2022 ut med att stora satsningar ska göras på folkhälsa under 2023, med speciellt fokus på bland annat ensamhet bland äldre vuxna. 

Ensamhet är en problematik som har visat sig vara ett stort problem hos bland annat personer över 85 år. Ofrivillig ensamhet är något som påverkar livskvaliteten och som även kan påverka en persons fysiska status. 

Läs mer: Rullatoranvändare upplever sämre bemötande av hemtjänst 

Det är redan allmänt känt att fysisk status påverkas av åldrandet, en naturlig process som tyvärr leder till nedsättning av både fysiska och psykologiska funktioner. Personer över 85 år är även en högriskgrupp för att råka ut för en fallolycka. Varannan person över 80 år faller minst en gång per år och detta hänger ihop med både ensamhet och nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga.

Under mina tio år som forskare inom hälsofrämjande och förebyggande arbete på äldreområdet har jag sett att det finns en hel del kunskap om vad som är effektivt för att komma i gång och vara fysiskt aktiv, att träna i sin vardag och bli stark och stadig. Jag har sett vad som får människor att engagera sig i fysisk aktivitet och träning och även vad som är viktigt för att upprätthålla dessa hälsosamma beteenden. 

Det som oftast är avgörande är att man har rätt stöd, vilket till exempel kan vara en professionell person som kan informera, instruera och motivera. En annan avgörande faktor är det sociala sammanhanget, att göra saker tillsammans med andra, att lära och se andra lyckas (och misslyckas) samt att samtidigt ha roligt. 

En sista faktor är att man inte släpper taget. Uppföljning är viktigt för att fortsätta, att man monitorerar och följer upp sig själv. Det kan exempelvis göras genom en dagbok, som visar om den som tränar blir bättre eller sämre och får kunskap om sin egen status. Uppföljning kan även göras digitalt via appar, eller av hälso- och sjukvården eller friskvården.

Men trots all den kunskap som finns så är det inte så lätt att få till detta i praktiken. Vid intervjuer och samtal med fysioterapeuter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter har det framkommit att det är just det som behöver göras, som inte görs. Det finns inte tid och resurser för att arbeta evidensbaserat såsom personalen skulle önska. 

Majoriteten av de personer som jag har träffat säger att ”vi räcker inte till” och ”vi måste släcka bränder”. Vi vet att sociala aktiviteter är hälsofrämjande, vi vet att samma sak gäller utevistelse med olika aktiviteter, enskild träning och gruppträning – men det finns helt enkelt inte tid och resurser för att de anställda i äldreomsorgen ska kunna arbeta så. 

Även uppföljningen brister. Hur ska kunskap kunna inhämtas om vad som är effektivt, om uppföljningen inte sker och ingen efterfrågar resultaten? Så frågan som alla bör ställa sig är hur en personcentrerad nära vård ska kunna skapas, hur ensamhet ska minskas, hur fallolyckor ska förhindras, med de förutsättningar som finns? 

För att komma vidare med arbetet 2023 bör följande satsningar ske:

Prioritera hälsofrämjande och förebyggande arbete på alla nivåer i organisationen, ledarskapet är avgörande.

Skapa processer och ställ krav på ett evidensbaserat arbete där all personal involveras. 

Höj kompetensnivån genom att satsa på utbildning inom personcentrering, samt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Utbilda och tillsätt rehabombud eller aktivitetsombud.

Marina Arkkukangas, leg sjukgymnast, doktor i vårdvetenskap, forsknings- och utvecklingschef på Forskning och utveckling i Sörmland

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev