”Utbilda ombud avseende medicinteknik”

I Dagens Medicin nr 10/22 skrev Agneta Lindberg, ordförande för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, en läsvärd artikel om vardagen i svensk diabetesvård. Hon pekade ut en rad centrala utmaningar kring implementeringen av ny teknik i diabetesvården, teknik som är central i utvecklingen av behandlingsmetoder och i egenvården för personer med diabetes.

Som patienter vill vi få hjälp och stöd av våra vårdgivare med frågor som rör vår sjukdom. Det är därför orimligt och bekymmersamt när en stor del av besöken behöver ägnas åt tekniska problem för att komma åt patientdata från tekniska hjälpmedel. 

Läs mer: Positiva samband för medelhavskost vid diabetes 

Vid vårdbesöket ska fokus vara på patienten, den mellanmänskliga relationen, och på att fånga upp det behov av stöd som patienten har för att klara av sin egenvård.

Vi som vill utveckla diabetesvården, så att den håller en bra kvalitet, behöver hjälpas åt så att den senaste medicintekniken implementeras på ett så sömlöst sätt så möjligt. Det gynnar alla drygt 500 000 personer som lever med diabetes i Sverige. Patientens tekniska kunskapsnivå eller plånbok får inte vara ett hinder för att få en bra behandling och en fungerande egenvård. Industrin, vården och vi som är patienter måste tillsammans hitta lösningar som fungerar i praktiken. Alternativet är värre.

Fungerande tekniska hjälp medel kan nämligen göra stor skillnad för den enskilda – fysiskt och psykiskt – vilket många studier visar. Bättre blodsockerkontroll minskar även vårdkostnaderna på sikt genom att färre utvecklar diabeteskomplikationer, vilket är samhällsekonomiskt lönsamt.

Hur ska vi hantera utmaningarna som finns? Här finns fyra områden att börja med: 

• Patienten bör enkelt kunna ta del av sin data samt kunna dela den med sin vårdgivare, och vården ska problemfritt kunna ta del av och analysera den i sin it-miljö.

• Utbilda ombud inom vårdpersonalen avseende medicinteknik, som dels kan kompetensutveckla och hjälpa sina kollegor vid behov, dels kan säkerställa att patienter som har särskilda behov får adekvat hjälp.

• Staten behöver ta ett helhetsansvar runt patientdatalagen. En bra början kan vara förslaget från en rad regionjurister om ackreditering av en statlig myndighet med kontroll av konsument- och medicinteknisk utrustning, i nyhetsartikeln Svårt för regionjurister att följa lagen i Dagens Medicin nr 11/22.

• Plånboken får aldrig bli avgörande för att personer med diabetes får vård efter behov. Patienten ska inte själv behöva bekosta utrustning för att kunna använda de tekniska hjälpmedlen eller för att få åtkomst till sin patientdata – det som behövs ska ingå i förskrivningen av hjälpmedlet. 

Björn Ehlin, ordförande, Svenska diabetesförbundet