Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Utmaningar som alzheimer kräver mer än elitforskare

Publicerad: 4 april 2012, 09:09

I debatten om den svenska forskningens framtid framhålls nu från flera håll att Sverige måste satsa mer på enskilda elitforskare för att inte hamna på efterkälken i den internationella konkurrensen.


Det är den senaste ”trenden”. Ett synsätt som vi anser vara för snävt. Dagens forskningsfrågor kräver ofta omfattande samarbeten och försvinnande få forskare lyckas i dag med avgörande forskningsgenombrott på egen hand. Som medlemmar i ett nätverk bestående av ett 30-tal elitforskare har vi erfarenhet av det mervärde samarbete ger. Vi vill därför hävda betydelsen av att satsa både på elitforskare och på framgångsrika forskarnätverk.

Trender kommer och går, det är bara modeorden som växlar: ”individbaserad forskning”, ”centers of excellence”, ”translationsforskning”, ”behandlingsforskning” … listan kan göras lång. Det senaste uttrycket är ”virtuella forskarnätverk”, något som sägs utgöra framtiden när läkemedelsindustrin inte längre vill satsa på egna forskningsavdelningar. Ett sådant virtuellt nätverk finns redan – och det här i Sverige.

Under namnet Swedish Brain Power bildades 2005 ett nätverk av ledande forskare i Sverige. Syftet var att tillsammans ta upp kampen mot några av vår tids mest fruktade hjärnsjukdomar som alzheimer, parkinson och ALS. Detta tvärvetenskapliga samarbete är unikt och har ambitionen att medverka till att nya forskningsrön snabbt kommer patienterna till godo i form av tidigare diagnos och effektivare behandlingar. Denna typ av forskning har pågått i många år men benämns nu ”translationsforskning”.

Forskningssamarbetet inom nätverket har lett till ny förståelse av sjukdomsmekanismer och pekat ut nya diagnostiska och terapeutiska möjligheter som kunnat omsättas i klinisk verksamhet. Genom samverkan har vi också kunnat skapa stora kliniska och epidemiologiska databaser samt biobanker som innehåller värdefull information. Dessa har bidragit till att vi inom Swedish Brain Power har kunnat bedriva framgångsrik klinisk neuroforskning – något som blivit satt på undantag på andra håll.

Patientmaterialet har gjort Sverige attraktivt som internationell samarbetspartner och resulterat i att många globala läkemedelsbolag har Sverige som första val för sina kliniska prövningar. Enbart läkemedelsprövningar rörande alzheimer har inneburit utländska investeringar på över 100 miljoner kronor de senaste sex åren.

Swedish Brain Power är i dag förebild för liknande nätverkssatsningar runt om i världen. Exempelvis satsar Tyskland årligen 600 miljoner kronor i statliga medel på ett forskarnätverk kring demenssjukdomar. Tyvärr stöttar samhället inte hjärnforskningen på samma sätt här i Sverige. Swedish Brain Power finansieras i dag helt av privata fondmedel (Knut & Alice Wallenbergs stiftelse).

Med vår åldrande befolkning kommer hjärnsjukdomar som alzheimer och parkinson att vara bland våra största och mest kostsamma folksjukdomar. Trots att hjärnsjukdomar redan i dag står för cirka 35 procent av de direkta kostnaderna för samtliga sjukdomar i Europa allokeras endast cirka 15 procent av forskningsmedlen till området. Bara i Sverige kostar demenssjukdomarna samhället närmare 60 miljarder kronor årligen. Det är mer än hjärt-kärl- och cancersjukdomarna sammantaget!

Trots detta satsar Sverige jämförelsevis lite pengar på denna forskning. Varför? Ett svar är att det fortfarande inte är tillräckligt många politiker och finansiärer som inser hur mycket det kommer att kosta oss att inte satsa på forskning om demenssjukdomar. En annan möjlig förklaring är att hjärnan är ett mycket komplext och svårt forskningsområde som kräver nytänkande, uthållighet, resurser och samarbete mellan forskare, hälso- och sjukvård och industri.

Vad vi behöver är en tydlig och långsiktig strategi för hjärnforskningen i Sverige – inte ännu en ”trend”. En strategi i medborgarnas intresse med satsningar på både framgångsrika forskarnätverk och enskilda elitforskare. Något som vi hoppas kommer att avspeglas i nästa forskningsproposition.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev