Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Utökad läkarutbildning löser inte vårdens problem”

Publicerad: 27 oktober 2017, 05:00

Stefan Lindgren, ordförande Svenska läkare­sällskapet.

Inget talar för att vårdkvaliteten skulle förbättras om läkartätheten i landet generellt ökar ytterligare, skriver Läkaresällskapets ordförande.


Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), har i samband med budgetpropositionen 2018 aviserat en utökning av läkarutbildningen i Sverige. Motivet som anförs är brist på läkare samt att Sverige bör klara sin försörjning av läkare på egen hand. Men förslaget löser varken den inhemska läkarförsörjningen eller hälso- och sjukvårdens stora problem. Det som måste till är förändringar i vårdens och läkares arbetssätt.

Läkartätheten i Sverige har ökat kraftigt de senaste decennierna och är nu bland de högsta i världen. En viktig förklaring är inflödet av läkare med utländsk examen. Vi har således inte brist på läkare i Sverige. Det stora problemet med läkarförsörjningen är att fördelningen är ojämn både avseende specialiteter och geografiskt. En problematik man inte löser genom ökat intag till läkarutbildningen. Enligt Svenska läkaresällskapet talar inget för att vårdkvaliteten skulle förbättras om läkartätheten i landet generellt ökar ytterligare.

Utbyggnaden av den nära vården och ökad globalisering talar för färre och bredare specialiteter än i dag.

Inget talar heller för att Sverige kan bli självförsörjande. Läkaresällskapet menar att det i ljuset av det internationella inflödet av läkare inte går att prognostisera behovet av i Sverige utbildade läkare. Det enda som går att bedöma är hur många läkare vi kan utbilda med hög kvalitet och därigenom försöka bidra till den globala läkarförsörjningen. I ett globalt perspektiv finns ingen tvekan om att det råder läkarbrist.

Den svenska hälso- och sjuk­vården brister i jämlikhet, tillgänglighet, kontinuitet och samordning av insatser. Till detta kommer ett växande resursgap de närmaste 15 åren med ökade personal­kostnader, ny teknologi och minskade resurstillskott. För att möta dessa utmaningar pågår en omställning från sjuk­hus­baserad vård till vård nära befolkningen.

Det ställer krav på kompetensutveckling, nya arbetsformer och samverkan mellan vårdgivare och mellan professioner i vårdteam. Det förutsätter också rätt kompetens hos de läkare som ska verka i dagens och morgondagens hälso- och sjukvård.

Lösningen på de stora utmaningarna är således inte att få fler läkare i Sverige utan att förändra vårdens och läkarprofessionens arbetssätt i grunden. Vi menar att insatser bör ske inom tre om­råden:

1. Satsa på stimulerande arbetsmiljöer som attraherar och utvecklar vårdens medarbetare: Lärande arbetsmiljö, goda arbetsförhållanden, administrativa stöd, karriärutveckling, möjligheter till kompetensutveckling och forskning är kända ”drag-faktorer” i verksamheter där personal vill vara och utvecklas. En särskild utmaning är hur kompetens­över­föringen till den nära vården ska ske utan att man slår ut fungerande strukturer för lärande, utbildning och forskning.

2. Reformera läkares utbildning: Det finns sedan länge ett väl förankrat förslag till en ny läkarutbildning i Sverige för att bättre möta behoven av kompetens hos morgondagens läkare. Regeringen borde prioritera detta förslag och korta vägen till behörig­het genom fler AT-tjänster i stället för att öka läkarutbildningen numerärt. Utbyggnaden av den nära vården och ökad globalisering talar också för en specialitets­ordning med färre och bredare specialiteter än i dag.

3. Stimulera fri rörlighet bland läkare: Rörligheten bland läkare och medicine studerande är stor, vilket sker i en internationell samsyn kring värdet av fri rörlighet och ”brain circulation”. Många läkare kommer tillbaka till sina respektive hem­länder med nya idéer och sätt att arbeta. Sverige bör självklart agera för att stimulera denna rörlighet ytterligare. Det vi även kan göra för patientsäkerheten och de presumtiva studenterna är att bidra till att läkarutbildningarna internationellt kvalitetssäkras. Här finns goda initiativ som Sverige bör stödja.

Läkarna har den längsta och mest omfattande utbildningen i hälso- och sjukvårdssystemet. Den centrala frågan för regeringen borde vara hur vi kan utnyttja den kompetensen på bästa och mest effektiva sätt.

STEFAN LINDGREN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev