Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Utred varför så få patienter får sköta sin dialys själva”

Hemdialys är underutnyttjat och det har inte skett någon förändring under de senaste 30 åren trots att tekniken utvecklats, skriver debattörer från Njurförbundet.

Publicerad: 7 April 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Håkan Hedman, förbundsordförande Njurförbundet. Henrik Eriksson, ledamot Njurförbundet, hemdialyserande.


Ämnen i artikeln:

Njurmedicin

Njursjukdom är en tyst och allvarlig sjukdom. Den hörs sällan i samhällsdebatten, men kan drabba vem som helst. Då njurarna sviktar räddas livet genom dialys eller njurtransplantation. De flesta patienterna kan utföra sin dialys själva hemma eller där de befinner sig. Det ger ökad livskvalitet – men är få förunnat. Varför?

Dialys som sköts av patienten själv ger hög livskvalitet och skapar hälsoekonomiska vinster. Det har varit möjligt under flera decennier att kunna utföra dialys i hemmet – trots det erbjuds få patienter den här möjligheten. Vi undrar varför utvecklingen stått still i över 30 år?

För den som behöver dialys måste livet drastiskt ställas om. En dialysbehandling tar mycket tid i anspråk för patienten som behöver resa till sjukhuset flera gånger i veckan, något som kan liknas vid mer än ett halvtidsjobb. Livet ställs om för att passa vården, istället för tvärtom. Det gör att livskvaliteten blir betydligt lägre och gör det svårare att leva ett mer normalt liv. Teknisk utrustning, utbildning via vården och hemleveranser av utrustning gör att vården kan utföras på likvärdigt sätt hemifrån istället. 

Det har länge funnits förutsättningar som gör det möjligt för en patient att sköta sin dialys hemma. Antingen kan patienten få hem en egen dialysapparat som renar blodet eller få bukhinnedialys, PD, som är den enklaste formen av dialys. PD bör dessutom vara ett förstahandsval vid dialysstart om det är möjligt. Det är en mobil form av dialys som man kan utföra där man befinner sig och som ger optimal frihet. Det som brukar ta en stor del av patientens tid i anspråk, om patienten får sin dialys på sjukhus, kan istället utföras hemma under natten då patienten sover. 

Människor i alla åldersgrupper kan behöva dialys. De flesta människor, även äldre, har förutsättningar att kunna klara sin dialys på egen hand hemma. Tyvärr får många aldrig den chansen då de ska börja med dialys. Frågan varför det är så behöver utredas. Attityder hos sjukvårdspersonalen, som att patienten inte klarar av sin behandling själv, är en av flera sannolika teorier. Det saknas också en organisatorisk struktur för hemdialys i regionerna. Det måste förändras.

Hemdialys är underutnyttjat och det har inte skett någon förändring under de senaste 30 åren trots att tekniken utvecklats på sätt som gör det enklare och tryggare för patienten.

Mellan 2015 och 2018 arbetade Njurförbundet och en expertgrupp, där representanter för Svensk njurmedicinsk förening och Svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening ingick, med att ta fram ett nationellt vårdprogram för egenvård vid dialys. Njurförbundet har tillsammans med expertgruppen kommit fram till att cirka 50 procent av alla som har dialys bör kunna klara att sköta behandlingen på egen hand utan stöd av sjukvårdspersonal. Vi är långt ifrån det målet i dag, visar Svenskt njurregisters senaste årsrapport.

Det finns mycket som talar för att fler bör kunna få en chans sköta sin dialys hemma med den frihet och flexibilitet som det ger. Förutsättningar finns men de utnyttjas inte. Vi hoppas att regionerna tänker om och vill prioritera dialyspatienters livskvalitet, förutom de hälsoekonomiska vinsterna, och inför en struktur så att minst hälften av landets dialyspatienter får en chans att sköta sin dialys själv.

Håkan Hedman, förbundsordförande Njurförbundet

Henrik Eriksson, ledamot Njurförbundet, hemdialyserande

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Njurmedicin

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev