Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Utrotning av hepatit B kräver ett ja till vaccination

Publicerad: 13 februari 2008, 06:58

Vi hoppas att också vi i Sverige nu tar chansen att ompröva vårt förhållningssätt, skriver tre professorer i infektionssjukdomar.


Ämnen i artikeln:

HepatitVaccin

I Sverige ser man nu över barnvaccinationsprogrammets innehåll. I översynen ingår bland annat vaccination mot hepatit B. Socialstyrelsens inställning till vaccin mot hepatit B har sedan länge varit mycket restriktiv trots att relativt billiga och synnerligen effektiva vacciner har använts i nära 20 år. Vår förhoppning är att också vi i Sverige nu tar chansen att ompröva vårt förhållningssätt och medverkar till att utrota hepatit B i världen.

Hepatit b är en av de stora globala infektionssjukdomarna, med ungefär 350 miljoner smittbärare världen över. I vissa delar av Afrika och Asien är var femte individ smittad. Hepatit B orsakar en inflammation i levern som i 5 procent av fallen blir kronisk och kan leda till levercancer. En miljon vuxna dör av hepatit B-orsakad levercancer varje år.

WHO förordade redan 1991 allmän barnvaccination mot hepatit B i syfte att helt utrota sjukdomen. I dag vaccineras barn i över 160 länder. Men i ett fåtal länder – däribland Sverige – anses hepatit B inte vara tillräckligt utbrett för att ingå i barnvaccinationsprogrammet. Förutom ett antal västländer med låg förekomst av sjukdomen står en handfull fattiga länder i Afrika med mycket hög prevalens utanför programmet.

Irland, Norge och Nederländerna har nyligen beslutat att ta med hepatit B-vaccination i sina vaccinationsprogram, alternativt så har arbetsgrupper förordat införandet av allmän barnvaccination mot hepatit B. Island, England och Skottland överväger införande.

I väst­världen sprids hepatit B främst genom samlag eller orena sprutor bland missbrukare. I andra delar av världen är det vanligare att smitta sprids från mor till barn vid förlossning eller mellan småbarn. Av barn som smittas i tidiga år utvecklar en majoritet en kronisk sjukdom, ett viktigt skäl till att spädbarns­vaccination är att föredra.

Sverige har hittills valt att endast vaccinera barn och vuxna som bedöms vara i riskzonen för sjukdomen. Det innebär att man vaccinerar alla barn med föräldrar eller mor-/farföräldrar från länder med medel­hög eller hög smittorisk. I Sverige handlar det om vart femte spädbarn. Vi vaccinerar också barn till smittade mödrar, ett 100-tal per år, och familjemedlemmar till smittade.

Dessutom vaccinerar vi alla barn i en förskolegrupp om ett barn bär på smittan, något som upplevs som stigmatiserande.

Att man har valt en riskgrupps­strategi i Sverige beror på låg smittorisk. Men faktorer som ökat in – och utresande och immigration ökar antalet riskpatienter i landet.

Förutom att alla svenska landsting erbjuder vaccination till riskbarn möts övriga barn i vårt land av olika förhållningssätt, beroende på var de bor. I några landsting blir även icke riskbarn vaccinerade mot hepatit B om föräldrarna själva efterfrågar detta. I ett fåtal landsting informeras alla föräldrar om hepatit B i samband med den allmänna vaccinationen. Föräldrarna ges då möjligheten att själva betala merkostnaden.

Därmed varierar således både skyddet mot hepatit B, och möjligheten till hepatit B-vaccin, beroende på var i landet man bor och vilken ställning respektive landsting har tagit i hepatit B-frågan, samt med hur pass välinformerade och resursstarka föräldrarna är.

Statistik över försäljning av vacciner med skydd mot hepatit B visar också att tillämpningen av riskgruppsvaccinationen skiljer sig betydligt mellan olika delar i landet. Andelen som är smittade med hepatit B är förvisso koncentrerad till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Men det finns smittade personer i alla landsting. Det är dessutom omöjligt att veta vilka som tillhör riskgrupperna i dag – och längre fram i livet.

Vi vet att vårt risktagande ökar i samband med resa. Svenskar är ett resande folk och många av de resmål vi semestrar på är medel- eller högendemiska områden för hepatit B. Smittskyddsinstitutet rapporterar om flera män som smittas vid utlandsresa. Venerisk spridning av hepatit B är nu en minst lika viktig smittväg som injektionsmissbruk.

Totalt anmäldes 1 208 fall av hepatit B i Sverige 2006, av vilka 162 fall registrerades som akuta. Intravenös smitta stod för 40 procent av fallen, lika stor andel hade smittats sexuellt och smittvägen var okänd eller uppgift saknades för 18 procent av fallen. Är vi nöjda med dessa siffror? Kan vi konstatera att riskgrupps­vaccination fungerar? Svaret är nej. Riskgruppsvaccination är inte tillräckligt för att kontrollera spridningen av hepatit B, och än mindre ett sätt att utrota sjukdomen.

Smittskyddsläkare, infektion­s­läkare, barnhälsovård, skolhälsovård, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med flera instanser kommer inom kort att få möjlighet att tycka till om vi, i likhet med flertalet andra länder, ska införa allmän vaccination mot hepatit B. Förhoppningsvis kommer vi alla till samma slutsats: Hepatit B ska elimineras och det enda sättet att göra det är genom allmän barnvaccination.

Jan Andersson,  Lars Lindquist, Lars Rombo

Jan Andersson, Lars Lindquist och Lars Rombo
är professorer vid Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset respektive Mälarsjukhuset.

Ämnen i artikeln:

HepatitVaccin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev