Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Utveckla ett nationellt etiskt ramverk”

Använd erfarenheterna av pandemin till en konstruktiv diskussion, föreslår Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet.

Publicerad: 18 Mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet.

Foto: Johan Adelgren


Ämnen i artikeln:

Svenska läkaresällskapetCovid-19

Vi lever i en prövande tid. Pandemin har drabbat oss alla och särskilt den äldre delen av befolkningen. Detta har engagerat många i en debatt som stundtals varit hätsk och inriktad på att peka ut syndabockar. Debattklimatet har hårdnat och det rapporteras om forskare och myndighetspersonal som utsätts för mordhot. Genom att lyfta de styrkor och svagheter som pandemin synliggjort vill Svenska läkaresällskapet, SLS, bidra till ett mer konstruktivt samtal i syfte att förbättra svensk hälso- och sjukvård. 

Styrkor som visats är vårdpersonalen som – oavsett utbildning eller tjänst – visat solidaritet och flexibilitet samt kompetens vad gäller arbetsuppgifter. Många har frivilligt erbjudit sig att göra insatser långt utöver det som kan förväntas. Men även den operativa ledningsnivån, som bland annat lyckats kraftigt utöka antalet intensivvårdsplatser på kort tid. Lärdomen är att om professionerna ges större direkt inflytande över vården så blir besluten snabbare och bättre. Sjukvården har också visat att den är en stark kunskapsorganisation med forskning och kunskapsutbyte som främsta signum. När sjukvården ställdes inför en tidigare okänd sjukdom uppstod snabbt flera livaktiga virtuella mötesplatser där erfarenheter har kunnat utbytas och diskuteras, och där ny kunskap skyndsamt har kunnat lyftas för ytterligare forskning och omsättning i praktiken.

Svagheter som pandemin synliggjort är främst bristfällig vård och omsorg av äldre. Sköra äldre personer med funktionsnedsättning har behov av kvalificerat medicinskt omhändertagande av vårdens generalister, som inte tillgodoses. I dag kan tillgången på läkartid på äldreboenden ofta motsvara runt sex minuter i genomsnitt per vecka och person. Det visar en granskning som SVT Nyheter publicerade 3 februari.

På den korta tiden ska läkaren hinna göra en kvalificerad bedömning av patienten och fatta kanske livsavgörande beslut som dessutom måste dokumenteras. Detta är inte rimligt. Vård ska ges efter behov. Likaså är bristen på allmänläkare tydlig. Det är uppenbart att den underdimensionerade tillgången till medicinsk kompetens på äldreboendena grundar sig i att det finns för få specialister i allmänmedicin. 

Vi har även en bristfällig krisberedskap. Pandemin har också prövat regionernas pandemiplaner. Bristen på skyddsutrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel har i många delar av landet varit en utmaning som påverkat säkerheten för både patienter och personal. 

Enligt SLS skulle några strategiska åtgärder kunna vända svagheterna i sjukvården till en styrka: 

Stärk primärvården. För att kunna erbjuda sköra äldre kvalificerad vård med kontinuitet måste primärvården stärkas och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas. Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård har lämnat en mängd förslag som bör förverkligas. Staten måste stödja regionerna med resurser, lagstiftning och samordning. Strukturomvandlingen är även beroende av beslut i regionerna om spelregler för vårdcentraler, tillsättningar av ST-tjänster och utformningen av forskningsmiljöer, som kan bidra till stimulerande och attraktiva arbetsmiljöer.

Bygg upp beredskap för att hantera nästa kris. Pandemin kommer förhoppningsvis snart att vara över. Men nya kriser i sjukvården är att vänta. Det är därför viktigt att sjukvården nu gör vad den kan för att minska skadeverkningar av nästa krissituation. Regionerna måste stå bättre rustade inför nästa kris när det gäller till exempel skyddsutrustning och läkemedel, och den katastrofmedicinska beredskapen i landet måste öka. 

Utveckla ett nationellt etiskt ramverk som inkluderar erfarenheter från pandemin. Många inom sjukvården har konfronterats med en kaotisk arbetssituation och etisk stress. Detta är en känd risk när vårdprofessionella inte kan leva upp till sin yrkesetik och erbjuda god vård, vilket uppstår när krav och belastning överstiger resurser och när organisation och ledning inte kan ge adekvat stöd. Ett nationellt etiskt ramverk för beslutsfattande inför framtida pandemier bör utvecklas i linje med de förslag som presenteras i rapporten Etiska vägval vid en pandemi från Statens medicinsk-etiska råd, Smer. 

SLS kommer att dra sitt strå till stacken och under 2021 arbeta för stärkt primärvård och fler allmänläkare, en styrmodell i sjukvården som vilar på professionerna och deras förmåga att fatta beslut om vårdens organisation och innehåll, samt en bred och livfull etikdiskussion som inkluderar patienter samt vårdens professioner och beslutsfattare.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev