Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Utveckla verktyg för psykiatrin tar tid

Publicerad: 17 oktober 2012, 07:30

REPLIK Det viktiga är att var och en bidrar till att stärka den psykiatriska vården utifrån sina förutsättningar och uppdrag, skriver Anders Printz i ett svar till Carina Hellström.


I ett öppet brev till mig i Dagens Medicin pekar du på ett antal frågor som illustrerar några av de dilemman och utmaningar som vi står inför i den moderna psykiatrin.

Vi strävar efter en vård som utvecklas bland annat genom att resultaten av olika insatser följs upp, jämförs och leder till förbättringar. Därför satsar regeringen de närmaste åren på kvalitets-register och utveckling av indikatorer som visar om vården hjälpt patienterna på det sätt som var meningen. Samtidigt önskar ingen en situation där vårdpersonalen är upptagen med att fylla i papper om sådant som inte är relevant för patienternas hälsa, och där inget utrymme finns för det personliga mötet eller den erfarna kliniska bedömningen.

Vi måste inse att det tar tid att utveckla verktyg så att vi kan mäta det vi verkligen vill veta. Därför måste psykiatrins utvecklingsarbete vara långsiktigt. Nu finns förutsättningarna för detta genom att regeringen permanentar de medel som tillförs psykiatrin, och genom att målen vi satt upp inte slutgiltigt ska utvärderas förrän 2017.

Vi vill stödja tekniska system som gör det enkelt att rapportera och verka för att de saker som rapporteras till till exempel patient-registret också återkopplas till verksamheterna där de kan göra nytta.

Men du pekar också på en annan svårighet: Hur kombinerar vi professionell utveckling, fortbildning och handledning av unga läkare med kraven på hög produktion och tillgänglighet?

Att det blir möjligt är ytterst landstingens ansvar. Psykiatrin måste få tillräckliga resurser både att behandla dagens patienter och utvecklas som medicinsk specialitet för att kunna möta framtidens behov.

Staten kan stödja utvecklingen i en sådan riktning och jag tror att förutsättningarna för att lyckas är mycket goda. När det gäller innehållet i SK-kurserna är psykiatrin i dag en förebild för andra specialiteter. Genom projektet Mera teori i ST, Metis, har inte bara ett brett och innehållsrikt kursutbud utvecklats. Det har även blivit uppenbart för allt fler att specialitetens kunskapsutveckling håller hög fart och att förutsättningarna att förstå psykiatriska tillstånd och ge effektiva behandlingar hela tiden ökar.

Jag menar att Metis bidragit till att den tidigare negativa utvecklingen har vänt och att allt fler läkare i dag väljer att bli specialister i psykiatri.
Ett naturligt nästa steg är att stödja satsningar på fortbildning som utgår från den senaste forskningen, samtidigt som det kliniska hantverket och patientmötet får stort utrymme. För att få bäst utväxling kan även andra professioner än läkare omfattas av en sådan satsning.

Det viktiga är att var och en bidrar till att stärka den psykiatriska vården utifrån sina förutsättningar och uppdrag.

Säkert är att regeringen genom planen för riktade insatser inom området psykisk ohälsa kommer att hålla ett starkt fokus på den psykiatriska vårdens resurser, innehåll och utveckling de närmaste åren.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog med dig och dina kollegor om hur det bäst kan ske.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev