Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vaccinering av äldre saknar evidens

Publicerad: 27 april 2012, 13:00

Tidig diagnos och behandling mot influensa räddar liv, medan vaccinering av äldre inte är en effektiv metod, skriver Per Juto.


I media den gångna vintern har det rapporterats om insjuknande och även dödsfall bland influensa­vaccinerade åldringar. Bland allmänhet och vårdpersonal har spridits en uppfattning om att vaccinationen har en god skyddsverkan.

Det här invaggar medborgarna, vårdpersonalen och vårdtagarna i en falsk säkerhet och riskerar att adekvata åtgärder inte vidtas. Tidig diagnos med molekylär teknik och snabbt insatt antiviral behandling kan vara livräddande, men den principen tillämpas knappast alls i dag på äldreboenden.

I januari publicerades en sammanställningsstudie (metaanalys) i Lancet Infectious Dis­eases av Osterholm et al. I den fann man inga studier för personer över 65 år med evidens för att influensavaccinet hade skyddande verkan.

Av 5 707 genomgångna studier befanns endast 31 vara av sådan kvalitet att de var evaluerbara: den sammantagna skydds­effekten i åldersgruppen 18–65 år var 59 procent.

I Cochrane Institutes metaanalysstudie, publicerad 2010 (Jefferson T et al), fann man inga studier med evidens för att personer över 65 år hade nytta av vaccination. I en holländsk randomiserad studie (Govaert TM et al, 1994) från säsongen 1991–92, i vilken personer över 60 år hade inkluderats, fann man bland 60–69-åringar en protektion hos 57 procent, men endast 23 procent hos personer över 70 år. Författarna efter­lyser bättre vacciner och allmänt finansierade randomiserade studier över flera säsonger hos äldre. Vacci­nationsrekommendation för den största riskgruppen, personer över 65 år, är alltså inte evidensbaserad.

Med stigande ålder blir immunsvaret efter en vaccination dramatiskt sämre; det kan man se redan efter 50 års ålder för hepatit B-vaccinet, som är ett mycket bra vaccin. För att stimulera det åldrande immunsystemet krävs större dos vaccin och ett retande ämne i vaccinet (adjuvans). Dagens vacciner består av ytkomponenter ur viruspartikeln i samma dos för alla åldrar och utan adjuvans; men vem vågar sätta ett adjuvans till vaccinet i dag efter tragedin med svininfluensavaccinet i vilket ett adjuvans ingick?

För att få ett mer brett och långvarigt skydd krävs vacciner som innehåller proteiner ur virus kärna. Flera sådana vaccin­kandidater finns på experimentstadiet, men ingen är ännu testad i full skala på människa. Förhoppningen är att man kan få fram ett globalt vaccin som täcker alla varianter av virus och att det är så effektivt så att även vi som fyllt 65 år förmår svara på det.

I väntan på det vaccinet får vi fortsätta med det vi har till hands, men vara medvetna om dess stora begränsningar. Vårdpersonalen får inte släppa sin vaksamhet på att vårdtagaren kan ha drabbats av influensa trots vaccination.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev