Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Våga släpp fram patienten som medaktör

Publicerad: 13 februari 2013, 12:50

Mer makt flyttas till patienten i förslaget till ny patientlag. Vi uppmanar socialminister Göran Hägglund (KD) att gå ett steg längre: Våga släppa fram patienten som sann medaktör i den egna behandlingen.


Häromveckan fick socialminister Göran Hägglund Patientmaktutredningens delbetänkande Patientlag, SOU 2013:2.  Den nya lagen ska, enligt förslaget, samla lagstiftning som gäller patienter. Gränser mellan landsting suddas i praktiken ut. Barns rättsliga ställning regleras. Patienten ska lättare kunna få en second opinion. Informationsansvaret preciseras.

Patientmaktsutredningen har en klart uttalad ambition: en maktförskjutning från hälso- och sjukvårdens huvudmän till patienten. Hans eller hennes integritet, självbestämmande och delaktighet ska främjas. Det är bra men det räcker inte.

Alla är överens om att patienten måste sättas i centrum och vara medaktör i sin egen vård. Samtidigt visar en färsk rapport från Myndigheten för vårdanalys, gjord av internationella externa experter, att svensk sjukvård har långt kvar till detta mål. Det stämmer väl överens med vår erfarenhet. Många talar om patient-personcentrerad vård – få gör det konsekvent.
Vid GPCC, centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, pågår evidensbaserad forskning om hur patienten kan göras verkligt delaktig.

Vi har, precis som Patientmaktutredningen, regeringens uppdrag. Personcentrerad vård är det begrepp vi väljer att använda – för att understryka att patienten är en partner, en person, en expert som tillför sin kunskap om hur det är att leva med sjukdom och ohälsa. Han eller hon är mer än sin sjukdom. Personer är vi hela tiden, patienter bara ibland.

Det är eftersträvansvärt att ge patienten rätten att vara mer delaktig och bli bättre informerad, som Patientmaktsutredningen föreslår. Personcentrerad vård går ett steg längre och ser patienten som en resurs med egna möjligheter. Många lever med långvarig sjukdom. Vad händer när patienten tar en mer aktiv roll i den egna vården? Resultaten är slående.

I personcentrerad vård finns patientmakt med i hela vårdprocessen. Där är patienten en hel person och en partner och bildar ett team tillsammans med sjukvårdspersonalen, som har den medicinska expertisen. Hans eller hennes erfarenhet är utgångspunkten. Patientens berättelse skrivs ner på ett strukturerat sätt när han eller hon har sin första kontakt, och ett ankomstsamtal, med vården. Berättelsen integreras med relevanta data baserade på medicinsk evidens. En personlig vård-hälsoplan formuleras i samråd med alla parter. Planen löper som en röd tråd genom integrerade vårdkedjor. Vi ser en optimal samordning mellan vårdgivare.

Alla parter tjänar på personcentrerad vård:

Patienten blir fullt involverad i sin egen vård. Hans eller hennes resurser, motivation och förutsättningar, som till exempel hemsituation efter behandlingen, identifieras och används i vårdplaneringen från dag ett.

Patienten behöver inte upprepa sin sjukdomshistoria varje gång han eller hon träffar ny sjukvårdspersonal eftersom den finns dokumenterad.

Patient och personal har en klar och tydlig bild av situationen. Alla berörda vet vad som planeras. Mål för vård och behandling blir tydliga.

Vården blir säkrare, med mindre risk för felbehandling.

Patientens välbefinnande ökar.

Tiden på sjukhus minskar upp till 30–50 procent.

De ekonomiska besparingarna för samhället blir stora.

Personalen rapporterar högre arbetstillfredsställelse och ökad yrkesstolthet.

Personcentrerad vård är en win-win-win-situation för patienter, samhälle och sjukvårdspersonal. Patienternas intresseorganisationer har länge argumenterat för att patienten måste bli en aktiv partner i sin egen vård. Hindren kan synas stora men är inte oövervinnliga:

Kulturen inom sjukvården måste ändras. Patientmaktsutredningen beskriver det som ”attityder hos personalen”. GPCC har tagit fram utbildningar som gör det möjligt att förändra.

Personcentrerad vård måste ske på ett strukturerat och konsekvent sätt. Många inom sjukvården tror att de redan arbetar person-patientcentrerat. Tyvärr är det i dag många gånger inte konsekvent genomfört, det sker till exempel ofta bara i mån av tid.

Nya tekniska och andra hjälpmedel måste tas fram. Dagens journalsystem måste till exempel förändras. Därför samarbetar vi innovativt med bland annat stora IT-företag för att ta fram nya lösningar.

Vi anser att ett helhetsperspektiv är absolut nödvändigt. Patientmaktsutredningen, Myndigheten för vårdanalys och andra debattörer förespråkar ökad patientmakt. Vi menar att patienten ska komma till tals genomgående, inte bara i nationella patientenkäter.

Låt slutsatserna i förslaget till ny patientlag bli startskottet – men stanna inte där, Göran Hägglund. Tänk längre. Utnyttja den kunskap och de forskningsresultat som redan finns.
Verklig patientmakt börjar redan i första kontakten med vården.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News