”Våga ta tillbaka kontrollen över vården”

För att på allvar lyckas ställa om till en mer nära vård måste vi politiker faktiskt våga. Trots allt tal om god och nära vård är både vårdcentralerna, och primärvårdens andel av hälso-och sjukvårdsbudgeten, i Region Stockholm i stort oförändrade de senaste åren. 

Det går inte att tala om en omställning om inte primärvården faktiskt får mer resurser. Detta ser också stockholmarna. Vår region ligger i botten när det gäller förtroendet för vårdcentralerna och synen på väntetiderna, visar Hälso- och sjukvårdsbarometern 2021 från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Läs också: Andelen timanställda ökar i primärvården

När invånarna inte känner sig trygga med sin vårdcentral, eller inte har en kontinuerlig kontakt med sin fasta läkare, så åker de till akutmottagningarna i stället. Trots att Region Stockholm är landets rikaste region har vi längst väntetider på akuten. Tre av fem akutsjukhus där patienterna måste vänta längst på vård ligger i Region Stockholm. Det framgår av Socialstyrelsens statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2020.

Enligt forskning från Karolinska institutet ligger akutväntetiderna och vårdplatsbristen bakom 25 dödsfall varje år. Inte minst är det äldre patienter som drabbas. En stor del av förklaringen till de långa väntetiderna på akuten är bristerna inom primärvården. 

Detta hänger ihop med att framtidens hälso- och sjukvård i Region Stockholm har blivit synonymt med nya marknadslösningar och privatiseringar snarare än en upprustad nära vård. Vårdval efter vårdval har införts inom specialist- och primärvård, vilket har splittrat upp vården. Vårdcentralerna, och även sjukhusen, har fått ta den tunga vård som blir över när lönsamheten får styra planeringen av vård i stället för patienternas behov och professionens kunnande. Den fria etableringsrätten har lett till en ojämlik fördelning av vård och ett nästintill omöjligt uppdrag för mottagningarna i utsatta stadsdelar där behoven är som störst. 

Vi socialdemokrater menar att Region Stockholm behöver en verklig omställning till god och nära vård. En omställning som måste mötas av mer resurser för ökad tillgänglighet och kontinuitet, men även att mer forskning och utveckling kan bedrivas från vårdcentralerna. Det är ett stort misslyckande att vårdcentralernas andel av sjukvårdsbudgeten inte ökat på tio år. 

Enligt en granskning som Läkarförbundet utfört har fler stockholmare en fast frisör än en fast läkare. Det låter lustigt, men det belyser också ett stort problem i vården. När vi går till vår vårdcentral är det oftast en ny person vi träffar. Gång på gång tvingas vi upprepa vår sjukdomshistoria. Det är inte bara olustigt, det är dåligt både för oss som patienter och för vårdpersonalen. Stockholmarna måste få en fast läkare, och vi vill gå mot ett listningstak för att säkerställa ett rimligt antal patienter per läkare. 

Utöver mer resurser behövs ett personallyft. Tillgången på allmänläkare i regionen bör kartläggas och fler AT- och ST-platser behöver säkerställas. Alla vårdgivare som har avtal med regionen måste delta i utbildningsuppdraget, ingen ska kunna smita undan sitt ansvar. Möjligheten till forskning inom primärvården behöver stärkas och det lokala förbättringsarbetet på vårdcentralerna utökas genom att låta fler medarbetare avsätta tid för att delta i och vara drivande i kvalitets- och utvecklingsarbete. Det stärker vårdkvaliteten, skapar en mer attraktiv arbetsmiljö och ökar professionens inflytande över verksamheten.

Region Stockholm kan bättre. Vi har alla förutsättningar att vara ledande i utbyggnaden av den nära och jämlika vården. Det går att göra, men då måste vi våga ta tillbaka kontrollen över vården och leda utvecklingen i stället för att lämna fritt spelrum till nätläkare och marknadslösningar.

Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd i Region Stockholm