Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Våga tänka nytt kring hjälpmedel för demenssjuka”

Hjälpmedel vid demenssjukdom ser inte nödvändigtvis ut som de hjälpmedel kommuner och regioner varit vana att bistå med, skriver Karl Henriksson (KD) och Malin Aspö (KD). (1 kommentar)

Publicerad: 11 augusti 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Karl Henriksson (KD), kommunalråd i Huddinge, och Malin Aspö (KD), specialistsjuksköterska och kandidat i kommunvalet i Huddinge.

Foto: Luca Mara


Ämnen i artikeln:

DemensÄldreomsorg

Demenssjukdomar är en av vår tids stora folksjukdomar. Mellan 130 000 och 150 000 svenskar beräknas i dag leva med en demenssjukdom. Varje år insjuknar 20 000 till 25 000 personer. 

Tre av fyra personer som bor på vård- och omsorgsboende har en demensdiagnos och man räknar med att varannan 90-åring har någon typ av demenssjukdom, enligt Socialstyrelsens utvärdering av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom från 2018. Men demenssjukdom är vanlig även längre ned i åldrarna. 

Läs mer: Antikropp hjälpte inte vid presymtomatisk alzheimer 

Andelen äldre över 80 år kommer att öka kraftigt fram till år 2030 och parallellt med detta beräknas antalet demenssjuka stiga till mellan 180 000 och 190 000. Men demenssjukdomarna slår betydligt bredare än så, eftersom de också i väldigt stor utsträckning påverkar anhöriga.  

För att möta denna verklighet behöver vi jobba på flera olika plan. Vi måste arbeta förebyggande, behandlande och anpassande. 

För att förebygga demens har Huddinge kommun till exempel nyligen anställt en hälsopedagog som ska jobba enligt den så kallade Finger-modellen, som tagits fram av forskare verksamma bland annat vid Karolinska institutet, för att minska risken för demens. Det handlar om fysisk träning, kostrådgivning, hjärt-kärlhälsa, minnesträning och social stimulans. 

Naturligtvis ska vi också ta hjälp av de symtomlindrande läkemedel som finns och välkomna den forskning som sker på läkemedelsområdet. Det finns hopp om att vi inom bara ett par år ska kunna ha läkemedel tillgängliga som inte bara lindrar symtomen, utan också kan bromsa sjukdomsförloppet, eller till och med förbättra personens kognitiva förmåga. 

Men trots förebyggande arbete och bättre läkemedel kommer demenssjukdomar att vara en påtaglig del av vår verklighet under överskådlig framtid. Det betyder att vi också måste anpassa oss. På samma sätt som vi under de senaste decennierna har gjort samhället tillgängligt och fungerande för personer med olika fysiska funktionsnedsättningar, så behöver vi nu se över vad vi skulle kunna göra för att på allvar få hela samhället att fungera bättre även för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som alzheimer eller andra demenssjukdomar. 

Anpassningen sker i två delar. Det måste handla om att ge personer med demenssjukdomar och deras anhöriga rätt verktyg för att hantera vardagen. Vi behöver skapa stödfunktioner för dem, och inte minst mötesplatser för personer i tidiga skeden av demenssjukdom, som har behov av att möta andra i samma situation. 

Men vi behöver också ta till oss och sprida de senaste tekniska landvinningarna. Utvecklingen av hjälpmedel och olika former av välfärdsteknik går hela tiden framåt och ser för den här målgruppen inte nödvändigtvis ut på samma sätt som de traditionella hjälpmedel som kommuner och regioner har varit vana att bistå med. Vi måste våga tänka nytt och ta vara på informationsteknologins och digitaliseringens möjligheter att bidra med smarta lösningar utifrån individens behov. 

Men det måste också handla om att människor runt omkring demenssjuka får de kunskaper de behöver för att kunna bemöta personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar på rätt sätt. I Huddinge har all personal inom äldreomsorgen som jobbar i verksamheter för demenssjuka genomgått Svenskt demenscentrums certifiering Stjärnmärkt. Att ge anhöriga rätt utbildningar borde också vara en självklarhet i alla landets kommuner. 

Karl Henriksson (KD), kommunalråd och toppkandidat i kommunvalet i Huddinge

Malin Aspö (KD), specialistsjuksköterska och kandidat i kommunvalet Huddinge som till vardags forskar om livskvalitet hos personer med demenssjukdom på Karolinska institutet 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten?

Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning.

 

2022-08-12

Ett osedvanligt substanslöst inlägg i en angelägen fråga. Kunde ni inte ha belyst era påståenden med åtminstone ett konkret exempel??

Axel Brattberg

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

DemensÄldreomsorg

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev