Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vägen tillbaka till arbete för personer med depression måste ses över”

Publicerad: 17 augusti 2018, 05:00

Depression är en av de största enskilda orsakerna till funktionsnedsättning med de längsta sjukskrivningsperioderna, skriver forskaren Susann Porter.


Psykisk ohälsa, framförallt depression, är ett växande problem i Sverige. Depression är en av de största enskilda orsakerna till funktionsnedsättning, särskilt bland kvinnor, med de längsta sjukskrivningsperioderna. Det utgör en enorm finansiell kostnad för samhället eftersom depression ofta börjar tidigt i livet och är återkommande. Depressiva symptom gör det svårt för drabbade att vara yrkesverksamma, samtidigt visar forskning att arbete har positiva effekter genom minskning av depressiva symptom, ökad egenmakt, ökat välbefinnande och ökad social status.

I en nyligen publicerad artikel(1) vid Lunds universitet har flera faktorer uppdagats som är av största vikt när det kommer till arbetsåtergång för personer med depression. I studien deltog 16 personer, varav hälften genomgick den traditionella metoden för arbetsåtergång för sjukskrivna i Sverige och den andra hälften en nyligen utvecklad metod, Individual Enabling and Support (IES). Den traditionella metoden innebär att individen först behandlas för sina symptom och sedan stegvis slussas ut i olika former av bidragsarbete. Metoden IES är speciellt framtagen för människor med depression och innebär att en arbetsspecialist arbetar nära individen och integrerar vård och behandling med arbetssökande. Personen behöver alltså inte vara fri från symptom för att söka reguljärt arbete utan här utgår man från individens egen vilja att arbeta, intressen och tidigare erfarenheter.

För mig som forskare är det av största vikt att forskningsresultat kommer människor i samhället till godo.

Resultatet belyser flera faktorer av stor vikt för lyckad arbetsåtergång: att individen upplever hopp och makt under rehabiliteringen, de professionellas bemötande – att de var positiva och trodde att individen kunde återgå i arbete, samt att man arbetade personcentrerat och integrerade hälso- och sjukvård i rehabiliteringen. Deltagarna i IES metoden upplevde att arbetsspecialisten arbetade enligt dessa faktorer medan deltagarna i den traditionella metoden till största del inte upplevde detta. Deltagarna i den traditionella metoden upplevde även att byråkratiska strukturer förlängde och förhindrade återgång till arbete.

Tidigare forskning har framförallt fokuserat på symptomminskning och inte effektiva rehabiliteringsmetoder med fokus på arbetsåtergång för denna grupp. Till följd av denna brist på förståelse för effektiva arbetsinriktade rehabiliteringsmetoder finns det ett tidsglapp mellan psykiatrin, arbetsinriktade rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare, vilket drabbar den enskilde som kan falla mellan stolarna mellan olika aktörer. Resultaten belyser helt avgörande faktorer för en framgångsrik återgång i arbete för människor med depression och borde ha stor betydelse för yrkesverksamma som arbetar kliniskt med dessa individer samt för politiker som ansvarar för dessa frågor.

För mig som forskare är det av största vikt att forskningsresultat kommer människor i samhället till godo. För människor med depression som ska tillbaka till arbetslivet finns det mycket mera att göra och jag hoppas på ett ökat samarbete med politiker i dessa frågor.

(1) Critical factors for the return-to-work process among people with affective disorders: Voices from two vocational approaches. Susann Porter MSc, Annika Lexén PhD, Suzanne Johanson PhD samt professor Ulrika Bejerholm vid Lunds universitet.

SUSANN PORTER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev