Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Valfriheten tar stryk om landstingen säger nej till ersättningsetableringar

Publicerad: 24 oktober 2007, 06:00

Sven-Erik Skoogh från Sjukgymnastförbundet kritiserar politikers ovilja att omsätta vallöften i praktiken.


Mångfalden i vården motverkas om läkare och sjukgymnaster får rätt att överlåta sin praktik, hävdar borgerliga landsting i Dagens Medicin nr 42/07.

Att öka mångfald och stärka patientens ställning har varit en politisk paroll sedan 1990-talets början. Under tiden har beställarens ställning stärkts på bekostnad av patientens. Tävlan om beställarens gunst har vägt tyngre än patients val. Möjligheten att etablera egen verksamhet i konkurrens med landstinget har upphört till förmån för så kallad privatisering där delar av landstingens verksamheter läggs ut på entreprenad. Vårdbolag och/eller vårdpersonalen konkurrerar om att få överta driften under ett antal år. Detta ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling.

Landstingen/beställaren utformar ett upphandlingsunderlag där villkoren för övertagande ska framgå. I princip innebär underlagen en blåkopia av hur landstingen själva drivit verksamheten.
om man menar allvar med att mångfalden verkligen gynnas måste den innovationspotential som finns hos personalen ges helt andra förutsättningar. I princip har privatiseringen lett till att entrédörrarna på ”den röda tegelbyggnaden” bytt logga och personalen blivit enskilt anställd. Ny upphandling efter tre till fem år kan antingen ha lett till återgång till landstinget som arbetsgivare eller fortsatt enskild anställning, eventuellt i nytt vårdbolag om det gamla förlorat upphandlingen.

Någon egentlig företagarrisk har inte tagits då vårdbolaget är löst från alla driftskostnader i den stund avtalet upphör. Landstinget gör en besparing om entreprenören driver verksamheten billigare än landstinget. Lösningen innebär alltså inte att fler producenter/verksamheter konkurrerar om ”landstingets pengar”. Det gör däremot de privata mottagningar som läkare och sjukgymnaster etablerat. Varje upphörd sådan verksamhet är därför á priori en utgift mindre, det vill säga en besparing sett ur landstingets perspektiv. Om det vårdbehov som ska täckas sedan blir dyrare i egen regi ingår inte i landstingets konsekvensanalys – det räcker med att verksamheten inte längre ”dränerar landstingets budget”.

För personalen kan privatisering leda till kortare beslutsvägar och för patienterna till ökad tillgänglighet. Undersökningar har visat att patienterna ofta inte är medvetna om att vårdcentralen drivs privat, den har ju kvar alla karakteristika som en offentlig inrättning har. Valfriheten har inte ökat eftersom antalet dörrar in i vården minskat allt eftersom landstingen nyttjat makten till att minska antalet läkare och sjukgymnaster med egen mottagning. Detta oavsett s-styre eller borgerligt styre. Till skillnad från vårdbolagen har läkare och sjukgymnaster tagit en företagarrisk när de etablerat en extern mottagning. De konkurrerar på en kommersiell marknad om lokaler och kan ”tvingas” till långa avtalstider för att vara attraktiva hyresgäster.

Många sjukgymnaster driver mottagningar där de tillsammans delar på kostnaderna. När någon av dem slutat på grund av flytt från orten eller pensionering har ersättningsetablering nekats. För småföretagare är företaget ofta en pensionsförsäkring. Att inte tillåta ersättningsetablering innebär inte bara att värdet på ägarandelen går upp i rök utan de kvarvarande sjukgymnasterna får ett tyngre lass att dra eftersom de fasta kostnaderna ska delas på färre. Marginalerna till reinvestering i utrustning och utbildning minskar samtidigt som politiken med andra handen skärper kraven på kvalitetssäkring. S-regeringen föreslog i en proposition att landstingen borde stå för avvecklingskostnaderna om de nekar ersättningsetablering. Förslaget har aldrig tillämpats av landstingen.

Nu är trenden i landstingen kundvalssystem, vilket flyttar makten från politikerna/planerarna till patienterna. Tyvärr verkar kundvalssystemen likna upphandlingsunderlagen i så måtto att de är alltför strömlinjeformade. Vi får välja ett paket – där målsättningen är att paketen ska ha samma form och innehåll. Däremot ska det kundvalssystem som existerat sedan mitten av 1970-talet i form av privatläkare och privata sjukgymnaster avvecklas, menar även borgerliga landsting. Den verkliga mångfalden tycks störa deras planering och är bara en tärande kostnad när de väl är vid makten.

I opposition i de s-styrda landstingen reserverar däremot de borgerliga sig till förmån för regeringens förslag! Vid makten blir man ansvarig planekonom och tvekar inte att göra privat egendom värdelös och att undandra patienterna den valmöjlighet som kan upprätthålla den annars så förespråkade kontinuiteten. I riksdagen har allianspartierna verkat för att det stopp för etablering som infördes efter valet 1994 ska upphävas. Nu är det upp till regeringen att visa så pass mycket handlingskraft att åtminstone ersättningsetablering tillåts. Allt annat vore ett stort svek mot vallöftena!

Sven-Erik Skoogh

Sven-Erik Skoogh
är utredare på Legitimerade sjukgymnasters förbund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev