Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Välfungerande vård förtjänar att ta mer plats i valdebatten”

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet, vill se de politiska partierna diskutera frågor som vårdplatser, kompetensutveckling och omställningen till nära vård. (1 kommentar)

Publicerad: 17 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet.

Foto: Jesper Zerman/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Svenska läkaresällskapet

I partiledardebatten i SVT den 10 oktober stod frågor som kriminalitet, jobb och klimat i fokus. Alla viktiga frågor för Sverige, men hälso- och sjukvården lyste med sin frånvaro. Detta trots att sjukvården enligt opinionsundersökningar alltid rankas som en viktig fråga för väljarna. Särskilt häpnadsväckande när vi nyligen genomlevt covid 19-pandemin som tvingat sjukvården till snabba och kraftiga omställningar – och när vi står inför en gigantisk utmaning med att hantera alla vårdbehov som skjutits på framtiden.  

Välfungerande hälso- och sjukvård är ett angeläget ämne som berör oss alla och förtjänar att ta mer plats i valdebatten. 

Läs mer: Folkhälsomyndighetens nya chef ångrar inga gamla pandemibeslut 

Följande frågor är särskilt centrala att diskutera: 

1. Omställningen till nära vård. Att bygga ut den nära vården med primärvården som bas har varit det stora sjukvårdspolitiska projektet de senaste 10–15 åren med omfattande statliga utredningar, överenskommelser och stimulanspengar som pumpats ut. Ambitionen menar vi är riktig. För att kunna erbjuda exempelvis sköra äldre kvalificerad vård och kontinuitet måste primärvården stärkas, fast läkarkontakt realiseras och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas. Trots insatserna finns dessvärre få tecken på en positiv utveckling. Rapporter från Vård- och omsorgsanalys visar nästan inga förbättringar över tid i frågan om andelen personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral. 

2. Vårdplatserna. Sverige har sedan många år vårdplatsbrist. I jämförelser med andra europeiska länder över antal vårdplatser och intensivvårdsplatser per capita hamnar Sverige långt ner. Överfulla akutmottagningar och vårdavdelningar och långa operationsköer är på flera sjukhus i landet mer regel än undantag. Vårdplatsbristen drabbar framför allt de sjukaste, som ofta är sköra äldre patienter med flera komplicerade sjukdomar. När sjukvården går till normalläge efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan. Samtidigt planeras stora besparingar på flera av landets akutsjukhus. Hur ska denna ekvation gå ihop?  

3. Vård efter behov. Den grundläggande principen om vård efter behov införlivades i hälso- och sjukvårdslagen i slutet av 1990-talet. Principen är dock under ständigt hot, och kanske särskilt nu under senare år. Ovan nämnda vårdplatsbrist och kapacitetsbrist i primärvården bidrar starkt till detta – likaså nationellt initierade projekt såsom vårdgarantier, kömiljarder och standardiserade vårdförlopp. Vi ser också en ökad ”marknadisering” och efterfrågestyrning med framväxten av nätläkare som nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov liksom allt fler offentligt finansierade privata vårdgivare som ger vård till personer med privata sjukförsäkringar. Sammantaget riskerar detta undanträngning av svårt sjuka med mer komplexa vårdbehov. 

4. Kompetensutvecklingen. Fortbildning och forskning är avgörande för att medarbetarna i sjukvården ska vara uppdaterade på de senaste forskningsrönen och behandlingsmetoderna och kunna erbjuda en god vård med hög patientsäkerhet. På grund av höga produktionskrav och besparingar i sjukvården är fortbildningen något som ständigt prioriteras ner, vilket kan hota patientsäkerheten. 

5. Tillitsbaserad styrning. I den svenska sjukvården finns generellt sett svag tillit till professionerna och alltför stor klåfingrighet från den politisk-administrativa nivån. Vi menar att all styrning bör utgå från patient-läkarmötet och beslut om innehållet i vården överlämnas till professionen, som tillsammans med patienter har kompetens att fatta rätt beslut. Politiker och administratörer ska ange ramar för verksamheten och avstå från detaljreglering. Detta ger den mest effektiva vården – och pandemin har visat att det går att minska på detaljstyrningen och pinnräknandet om viljan finns. 

Väljarna och medarbetarna inom sjukvården bör få partiernas syn på dessa frågor inför valet 2022.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-11-18

Viktigt lyfta hur bristen på fortbildning och stressen i primärvården riskerar patienternas säkerhet.

Elisabeth W, Distriktsläkare

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Svenska läkaresällskapet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev