Vår tids skandal: Dålig mödrahälsa dödar 20 000 människor varje dag

Varje dag dör cirka 1 600 unga kvinnor en mödradöd. Till detta kommer varje dag mer än 10 000 dödfödda och cirka 8 400 dödsfall hos nyfödda som dör som en direkt följd av dålig mödrahälsa och undermålig förlossningsvård. Varje dag skördas alltså cirka 20 000 liv som följd av den dåliga mödrahälsan, totalt per år cirka 7,5 miljoner. Det är fler dödsfall per dag i världen än i aids, malaria och tuberkulos sammantaget (cirka 5 miljoner).

Nyligen anordnades i London konferensen Women Deliver, 20 år efter den första globala konferensen 1987 i Nairobi om mödradödlighetens problem.

Tyvärr finns det i dag ingen anledning att fira. I Nairobi sattes målet till att halvera mödradödligheten - graviditetsrelaterade dödsfall under graviditet eller inom 42 dagar efter graviditetens slut - till år 2000. Ingen minskning alls inträffade.

Trots detta monumentala misslyckande skärptes målsättningen ytterligare strax efteråt i tusenårs­deklarationen: att reducera mödradödligheten med 75 procent, från 1990 års nivå, till 2015.
 i dag är vi mycket långt ifrån att nå det målet och ingen säkerställd minskning alls har skett i de fattigaste länderna. Det skulle krävas en årlig minskning med 5,5 procent för att nå målet. I Malawi tyder de aktuellaste siffrorna på att mödra­dödligheten fördubblats under de senaste tio åren. Bara 1 procent av alla mödradödsfall sker i höginkomstländer och 99 procent i de fattigare länderna.

Hur är detta möjligt? Det finns naturligtvis en rad orsaker men vi vill särskilt visa på några faktorer.

I dag råder enighet om vad som måste göras; tillgång till hälsovård för sexuell och reproduktiv hälsa inkluderande preventivmedel och säkra aborter, kvalificerad förlossningsvård för alla och akutsjukvård för alla kvinnor och nyfödda barn med livshotande komplikationer. Att ge alla kvinnor tillgång till denna nödvändiga sjuk- och hälsovård kostar pengar.

WHO har uppskattat att det kostar minst 35-40 US-dollar per person att ha ett hälsosystem med grundläggande sjukvård till alla. De flesta fattiga länder ligger långt därifrån i dag.

De som drabbas är de fattigaste kvinnorna. En intressant jämförelse är den oerhörda framgången med mobilisering av resurser till kampen mot hiv/aids. I Berlin genomfördes nyligen påfyllnadsförhandlingar till den globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria och givarsamfundet utlovade 9,7 miljarder US-dollar för perioden 2008-2010. Till skillnad mot mödradödlighet drabbar hiv/aids även rika länder, vilket gör att det har funnits starka lobbygrupper i nord för att satsa resurser.

Dessutom drabbar hiv och aids alla samhällsklasser i de fattiga länderna medan mödradödligheten framför allt slår mot de fattigaste utan röst.

Frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är kontrover­siella och det finns starka krafter som direkt motverkar kvinnors möjligheter.

Det kanske tydligaste exemplet står den amerikanska regeringen för. President Bushs första åtgärd som president var att återinföra den regel som innebär att amerikanska biståndsmedel inte får betalas till organisationer som arbetar med eller ens informerar om aborter, även i länder där aborter är legala. Osäkra aborter är en av de största orsakerna till mödradödligheten. Man har beräknat att 97 procent av alla osäkra aborter 2003 ägde rum i fattiga länder.

Vad kan vi då göra? Mer resurser måste mobiliseras. Resurser som satsas på hälsa är en investering i social och ekonomisk utveckling. Vi måste också se mödradödlighet som en fråga om mänskliga rättigheter.

Sverige har en viktig roll att spela och enprocentsmålet för utvecklingssamarbetet är i detta sammanhang betydelsefullt både på grund av de resurser Sverige direkt kan bidra med och på grund av Sveriges roll som ett föredöme för andra länder.

Denna åsikt delas inte av alla och det har varit intressant att notera den kritik just mot enprocentsmålet som formulerats på ledarsidor och av tankesmedjor den senaste tiden.
 Det civila samhället i nord och i syd måste också göra sin röst hörd. Vi får inte låta konservativ moralism sätta dagordningen, utan tydliggöra att dagens höga mödradödlighet är ett oerhört övergrepp mot fattiga kvinnor som vi tillåter fortsätta dag ut och dag in.

Varje minut dör en kvinna och sex nyfödda barn i komplikationer av graviditet eller förlossning och åtta barn föds dödfödda. Av dessa 20 000 dödsfall per dag kan nästan alla förebyggas. Det sker inte och dödsoffrens antal kan liknas vid ett krig i det tysta. Det är vår tids skandal.

Staffan Bergström, Anders Molin

Staffan ­Bergström
 är professor i internationell hälsa vid Karo­linska institutet och specialist inom obstetrik och gynekologi.

Anders Molin
 är chef för Sidas hälsoenhet samt specialist inom obstetrik och gynekologi.