Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Våra laboratorier misslyckas med att se vissa skador på spermierna

Publicerad: 10 juni 2009, 05:00

Spermier som är påverkade av läkemedel upptäcks inte, skriver Rune Eliasson.


Det har länge varit känt att vissa läkemedel kan påverka mannens fertilitet, men av olika skäl har vi en dålig uppfattning om i vilken utsträckning som detta sker. Bland orsakerna kan nämnas andrologins dåliga utveckling som en medicinsk specialitet samt oviljan hos läkar­kåren att medverka i undersökningar av mannens sperma.

Det i Sverige utvecklade läkemedlet Salazopyrin (sulfazalazin) fanns på marknaden i nästan 40 år innan man på allvar noterade att det hade en negativ inverkan på sperma­provens egenskaper. Medvetenheten om att läkemedel kan påverka mannens fertilitet har ökat något under senare år men mycket återstår att göra.

För ett år sedan rapporterade urologerna C Tanrikut och P Schlegel vid Weill Medical College of Cornell University i New York att två patienter, som tog SSRI-preparatet, hade spermaprov med nedsatt antal spermier, dålig spermierörlighet och en hög procent spermier med onormalt utseende.

Efter att medicineringen upphört fick båda patienterna klart förbättrade spermaprover.

Vid det årsmöte som American Society for Reproductive Medicine höll i San Francisco i november 2008, rapporterade professor Schlegel och hans grupp ytterligare data om SSRI (paroxetin) och dess inverkan på spermaproven.

Bland de 35 män som tog medicin innehållande substansen paroxetin noterade man att cirka hälften hade påtagliga förändringar i spermiernas kromatinstabilitet, huvudenas  hållfasthet , inom en månad efter att mediceringen hade påbörjats.

Denna variabel var bedömd med en flödescytometrisk teknik kallad SCSA, Sperm Chromatin Structure Assay, som mäter graden av DNA-fragmentering i sädescellens huvud.

I novembernumret av Journal of Urology har den iranske urologen Mohammad Reza Safarinejad rapporterat liknande resultat för fem SSRI-preparat (paroxetin ingick). Studien omfattade 74 patienter och 44 friska kontroller. Flertalet av patienterna hade spermaprov där såväl antal, rörlighet som procent normalformade spermier var klart lägre än i spermaproven från kontrollerna. Studien omfattade inte ett utsättande av medicineringen.

Det råder samstämmighet i fråga om en försämrad spermiemorfologi i prover från män som behandlas med SSRI för olika former av depression. Studierna i New York talar för att förändringarna är reversibla. Ingen av studierna har utformats så att man kan få svar på frågan om männens fruktsamhet varit nedsatt. Laboratorieresultaten talar dock för denna möjlighet.

Nu hårdlanseras Priligy (dapoxe­tin), ett SSRI-preparat mot för tidig sädesuttömning, utan redovisning av eventuella effekter på testiklarnas och/eller spermiernas egenskaper.

Varje observation att ett läkemedel kan påverka sädescellernas bildning och/eller egenskaper kan bli en viktig pusselbit i utformningen av nya p-piller för män. Den forskning som hittills bedrivits med steroidbaserade kontraceptiva medel för kontroll av mannens fertilitet verkar ha nått vägs ände och vi är i stort behov av nya uppslag och idéer.

I detta sammanhang är det ytterligt bekymmersamt att nästan alla spermalaboratorier i Sverige (och på många håll i världen) tillämpar en bedömningsmetod för sädescellernas utseende som omöjliggör upptäckten av en påverkan av läkemedel. Så gav till exempel ett av de ledande laboratorierna nyligen den remitterande läkaren följande svar på ett spermaprov med 0 procent  ideala  (=normala) spermier och 100 procent huvuddefekter (alla spermier hade en eller flera defekter i huvudets form):  Spermaanalys på prov -- visar tillfredsställande resultat. Rekommenderar expectans vad gäller mannen och fortsatt utredning av kvinnliga partnern.

Ett laboratorium som anser att noll (0) procent normala spermier ingår i det normala referensintervallet lär inte upptäcka aldrig så grava förändringar orsakade av läkemedel eller andra exogena faktorer.

Världshälsoorganisationen WHO kommer med stor sannolikhet inom en nära framtid ut med nya rekommendationer för analys av spermaprov.

I det sammanhanget kommer jag att närmare redogöra för bak­grunden till och konsekvenserna av den  intellektuella härdsmälta  som råder inom många androloglaboratorier i fråga om spermaanalysernas utförande och tolkning.

Rune Eliasson

Rune Eliasson
är docent och medicine doktor, Stockholm.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev