Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Våra nordiska grannländer har alla en nationell demensplan”

Publicerad: 25 juni 2014, 11:32

Foto: Thinkstock

”Med en nationell plan för demenssjukdomar skapas radikalt förbättrade möjligheter att motverka att vårt hälso- och sjukvårdssystem kollapsar under det stora tryck som ett ökande antal personer med demens innebär.”


Demenssjukdomarna innebär stora påfrestningar både för dem som insjuknar och för deras anhöriga. Dessutom är kostnaden för denna sjukdomsgrupp redan i dag högre än för någon annan sjukdomsgrupp. Med en nationell plan för demenssjukdomar skapas radikalt förbättrade möjligheter att motverka att vårt hälso- och sjukvårdssystem kollapsar under det stora tryck som ett ökande antal personer med demens innebär. WHO har nyligen i sin rapport Dementia – a public health priority uppmanat alla regeringar att prioritera en nationell plan mot demenssjukdomar. Vid G8-mötet i London var demenssjukdomar huvudfokus bland sjukvårdsfrågorna och ett viktigt mål blev att utveckla ett ”botande” läkemedel fram till år 2025.

Sverige rankas i flera internationella jämförelser som ett av världens främsta länder inom äldreområdet. Vi förfogar över stora resurser, resultaten är i många avseenden goda och mycket har förbättrats under senare år. Våra nordiska grannländer har alla en nationell demensplan och det är nu hög tid att vi även i Sverige tar fram en plan för hur detta angelägna problem ska hanteras.

Genom en nationell demensplan får vi ett välbehövligt och kraftfullt verktyg för insatser, på både nationell och lokal nivå. Vi behöver ta tillvara våra möjligheter och resurser på bästa sätt och påvisa var det kan finnas behov av förstärkningar.

I Sverige har vi genom Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 ett bra underlag för att förbättra vård- och omsorgsverksamheten, baserat på vetenskaplig grund. Detta har redan bidragit till minskad användning av neuroleptika och ökad medvetenhet om behovet att förebygga till exempel fallskador och undernäring. Svenskt demenscentrum och Silviahemmet bidrar genom utbildningar till att vård- och omsorgsverksamheterna kan arbeta med bästa möjliga kunskap som grund. Genom den webbaserade utbildningen Demens ABC har cirka 57 000 undersköterskor och vårdbiträden genomgått en utbildning om demenssjukdom och personcentrerad omvårdnad. Dessutom har kvalitetshöjningen inom gymnasie- och universitetsutbildningar höjt vårdpersonalens kompetens tack vare bland annat fler forskarutbildade lärare.

Vi har i Sverige två unika kvalitetsregister över demenssjukdomar, Svedem (med över 40 000 registrerade patienter) och BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Genom dessa har vi möjlighet att utvärdera om insatta åtgärder ökar kvaliteten inom demensvården.

Trots framsteg konstaterar Socialstyrelsen i en utvärdering av de nationella riktlinjerna att det finns stora brister inom utredning och behandling av personer med demenssjukdom. Skillnaderna i landet är stora, till exempel när det gäller vilka utredningsmetoder som används, i vilken utsträckning som läkemedel förskrivs samt vilka insatser kommunerna kan erbjuda till personer med demenssjukdom. En nationell demensplan blir också det enskilt starkaste verktyget för att kunna uppnå en likvärdig utredning, behandling och vård. Denna plan bör också ge möjlighet till intensifierad, innovativ klinisk och basal grundforskning, forskning baserad på ett nytänkande ”outside the box”.

En ”Nationell plan mot demenssjukdomar” bör omfatta:

■  Ett fåtal konkreta mål för hur vi vill att demenssjukdomarna ska hanteras under hela sjukdomsprocessen.

■  Beskrivning av de insatser som krävs för att uppnå målet, inklusive finansiering.

■ Tydligt uppsatta krav och ”milestones” för att kunna utvärdera att insatserna ger förväntat resultat.

I ett första steg behöver den nationella demensplanen inriktas på att förstärka och underlätta samverkan och spridning av kunskap mellan de olika aktörerna i fältet. Det är här viktigt att även inkludera ett närmare samarbete mellan akademi och industri. En sådan plan bör bygga på evidensbaserad kunskap och möta de utmaningar vi ser i demensvård med forskning och utbildning.

Arbetet med att ta fram en plan för att vi i Sverige ska ha den bästa demensvården bör ske i nära samarbete mellan vårdpersonal, akademi, myndigheter och patient-/anhörigföreningar. Ytterst handlar det om att säkerställa att vårt system för omsorg, hälso- och sjukvård samt forskning är rätt strukturerat och ges resurser för att ge personer med demenssjukdom både i dag och i framtiden ett värdigt liv med bästa möjliga kvalitet. Vi vill bidra till att göra det möjligt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev