Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vård- och och svarsgarantin hotar patientsäkerhet i barnvården

Publicerad: 26 september 2007, 06:00

Politiska beslut utan förankring i verksamheten äventyrar den goda sjukvården, skriver Pär Ansved, chef för barn- och ungdomskliniken vid Länssjukhuset i Kalmar.


Som verksamhetschef inom den offentliga sjukvården upplever jag att det blir allt svårare att tillgodose god och rättvis vård till patienter sam­tidigt som man ska värna om en god ekonomi och en bra arbetsmiljö för alla medarbetare. I den landstings­finansierade vården har man som chef ofta ett stort ansvar men för­hållandevis få påverkansmöjligheter. Viktiga beslut för verksamheten tas många gånger högre upp i organisationen eller av våra folkvalda.

God vård måste få kosta pengar! Många gånger tenderar ekonomin att bli viktigare än de medicinska målen. Kraven inom vår och många andra specialiteter ökar snabbare än resurstilldelningen, vilket får konsekvenser för vården och medarbetarna, som blir alltmer klämda. I prioriteringssammanhang är det viktigt att även medicinsk sakkunskap ges utrymme hela vägen upp i beslutsprocessen.

Vårdgarantin är en god vision som sjukvården bör kunna leva upp till. Vi inom slutenvården stipuleras att se till att alla nya remissfall får en tid inom 90 dagar efter att remissen utfärdades. Målet är väldigt uttalat i vår organisation, vi måste klara vårdgarantin! Vi klarar det med nöd och näppe men på bekostnad av glesare återbesök för svårt sjuka patienter som egentligen skulle behövt komma lite tätare – detta för att ge förtur till patienter med ibland tämligen banala medicinska problem.

Vi har alltid tagit akuta frågeställningar med stor förtur, så för denna grupp märks ingen skillnad. Däremot blir nu mer bagatellartade frågeställningar upprioriterade. Och när remissflödet stadigt ökar riskerar de svårt sjuka kronikerna att bli förlorarna. Detta skapar en etisk konflikt som många läkare har svårt att hantera.

Nu har dessutom vårt landsting fattat ett beslut om att vårdgarantin på sikt ska halveras, det vill säga att vi ska tvingas hitta en återbesökstid inom 45 dagar i stället för 90 dagar.

Inom barnmedicinen sker ständigt, precis som inom andra specialiteter, en ständig vårdutveckling. Nya behandlingsmetoder och förbättrad diagnostik förbättrar våra möjligheter att bota och lindra i redan existerande patientgrupper. Men dessa nya möjligheter kräver en successivt ökad insats av sjukvården med fler och mer avancerade kontroller. Det kan illustreras med vården av de barn som föds med bara en hjärtkammare i stället för två. För drygt tio år sedan ansågs dessa hjärtfel inoperabla i Sverige och barnen avled. Numera opereras dessa barn framgångsrikt, men det kräver tre operationer och en mängd kontroller och undersökningar före och efter dessa ingrepp. Vi ser också betydande medicinska förbättringar inom barnonkologin och neonatologin, men som också genererar mer medicinska insatser och i efterförloppet mer kontroller på våra barnmottagningar. De leder också till ökad belastning på barnhabiliteringen.

Därtill ökar också remissflödet – ibland beroende på att primärvården inte på alla ställen är fullbemannad med fasta distriktsläkare, vilket medför att patienter ”spiller över” till sjukhusets mottagning. Parallellt med detta finns ökande krav från föräldrar – man vill träffa en specialist och man nöjer sig inte i samma utsträckning som tidigare med bedömningarna gjorda i primärvården.

Signeringskravet som kom för rätt många år sedan har kommit att kosta mycken förspilld läkartid. Nu har vi inom vårt landsting lyckliggjorts med en ny datajournal, Cosmic. Mycket kan sägas om detta, såväl positivt som negativt, men sparat tid för läkare och sjuksköterskor har det definitivt inte gjort.

Det är snarare så att det många gånger stjäl i genomsnitt en halv till en timmes läkartid varje arbetsdag för varje arbetande doktor på vår klinik. Och därmed ökar stressen och otillräckligheten.

Vår nya arbetstidslag gör dessutom att kollegorna inte längre tillåts att tänja sig ytterligare genom att dag efter jour stoppa in ett par extra­patienter för att hålla väntelistan nere. Det ligger mycket gott i denna arbetsmiljöförbättring, men dessvärre går kollegorna ibland hem otillfredsställda över att väntelistorna ökar. Denna frustration är inte hälsosam.

Flera nära medarbetare i min omgivning har de senaste åren drabbats av utmattningssymtom då kraven känns större än möjlighet­erna. Detta torde vara en allvarlig alarmsignal uppåt i sjukvårdsorganisationen, som dock inte reagerat tillräckligt på detta trots att ledstjärnan för vårt län är h-län – hälso­länet. Förutom det mänskliga lidandet är det ekonomiskt förödande – en sjukskriven doktor är ett enormt resursslöseri ur flera perspektiv.

Vi har nu fått ett nytt politiskt beslut som stipulerar att patienter ska delges provsvar och undersökningsfynd inom 14 dagar. Risken är stor att förändringen skapar onödig administration som i sin tur resulterar i minskad tillgänglig mottagningstid.

Vårdgarantin och svarsgarantin är politiska beslut som i hög grad äventyrar såväl god sjukvård som patientsäkerheten. Vad vi nu behöver se är en prioritering av antalet producerade sjukvårdstimmar (tid med patient) och för detta krävs resurstillskott. Hur arbetet sedan ska organiseras beslutas bäst på golvet utan detaljstyrning från politiskt håll. En sådan satsning skulle inte bara generera en bättre barnsjukvård utan också skapa en bättre arbetsmiljö för medarbetarna.

En nödvändig ökad satsning på barnsjukvård och barnhabilitering är en satsning på allas vår framtid!

Eller annorlunda uttryckt – satsa på barnen och se dem som en växande tillgång!

Pär Ansved

Pär Ansved
är överläkare och verksamhetschef, barn- och ungdomskliniken vid Länssjukhuset i Kalmar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News