Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vården av äldre ska ha hög prioritet”

Värdet och betydelsen av en god bemanning med kompetent personal kan inte nog betonas, skriver sjuksköterskan Ulla Ekström.

Publicerad: 4 februari 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Som pensionerad vårdlärare har jag med stigande förvåning observerat hur coronapandemin först nu lyft fram äldrevården och dess villkor”, skriver Ulla Ekström, sjuksköterska, högskoleadjunkt och tidigare vårdlärare vid Sophiahemmets högskola.


Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdomDemensCovid-19Karolinska institutet

Som pensionerad vårdlärare har jag med stigande förvåning observerat hur coronapandemin först nu lyft fram äldrevården och dess villkor. Värdet och betydelsen av en god bemanning med kompetent personal kan inte nog betonas. 

När Bengt Winblad tillträdde Stockholmsprofessuren i geriatrik år 1987 lyftes geriatriken in i finrummen. Med honom startade då vid Karolinska institutet en gedigen och omfattande forskningsverksamhet som involverade både sjuksköterskestuderande och läkarstuderande. Ny kunskap lyftes fram runt den äldre patienten både omvårdnadsmässigt och medicinskt. 

Det visade sig att behoven för den äldre patienten var annorlunda. Bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom utprovades och olika stödjande metoder, både medicinskt och psykologiskt, kunde sättas in för den drabbade. Demensutbildning av både undersköterskor och sjuksköterskor startades. 

All denna kunskap om äldrevårdens behov har trots detta rönt mycket liten förståelse från allmänhet och berörda beslutsfattare. Ädelreformen hade ett gott syfte men i bakvattnet dök negativa effekter upp som det talades tyst om. Två huvudmän fanns nu för äldrevården. Hus- och distriktsläkare fortsatte att ha regionen som huvudman, medan kommunen blev ansvarig för äldrevården. Samarbetet dem emellan var inte friktionsfritt. 

Brist på läkare ute i landet och utfasningen av ansvarsfulla sjuksköterskor i äldrevården lade ett ännu större ansvar på undersköterskan.

Jag har under åren besökt studerande på många välskötta äldreboenden med dedikerad personal som handledare. Arbetsglädjen och tillfredsställelsen av att ha gjort ett gott arbete har dock gradvis blivit naggad i kanten av olika nedskärningar. Dessa har ofta föregåtts av kvalitets- och effektivitetsmätningar. Skyldigheten att hela tiden mäta och dokumentera har utarmat kvaliteten på vården och arbetsglädjen.  

Det är kusligt och skrämmande hur dyrkan av mammon numera styr vårdens villkor. På 1970- , 1980- och början av 1990-talet fanns det en ansvarig sjuksköterska på varje vårdavdelning med god kännedom om varje patient och en regelbunden kontakt med ansvarig läkare. Detta och en trofast kunnig undersköterskepersonal utgjorde kärnan i en god äldrevård. Besparingar beslutade av räknenissarna som var längst från patienterna drev på utvecklingen i en negativ riktning. Så småningom försvann även den utbildade sjuksköterskan från sin avdelning. Masen, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, skulle sedan vara ansvarig för flera äldreboenden.

Jag erinrar mig en sommar då en sjuksköterska ensam hade ansvaret för ett helt sjukhus norr om Stockholm. Hon var helt utlämnad och beroende av de semestervikarier som fanns att tillgå. Hennes arbetssituation ledde senare till långvarig sjukskrivning.  

Inga fler utredningar och remissinstanser behövs. Hur svårt kan det vara att inse att vården av äldre människor ska ha hög prioritet? Hur ska vi annars locka unga människor till detta värdefulla arbete? 

Vårdpersonal som nu i coronatider ger sitt yttersta tackar för applåderna, men skulle hellre garanteras mer i lönekuvertet, få fler kunniga medarbetare och tryggare arbetsförhållanden. 

Ulla Ekström, leg sjuksköterska, fil mag, högskoleadjunkt. Vårdlärare från 1967 till 2004 vid Sophiahemmets högskola.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev