Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vården behöver krävande konsumenter

Publicerad: 5 september 2007, 06:34

Framtidens sjukvård måste låta patienten ta ansvar för sin egen hälsa, skriver Lars Gustavsson.


Regeringen har helt enligt sina vallöften satt till en utredning för att stärka patientens ställning i vården och skapa en sammanhållen hälso- och sjukvårdslagstiftning. Detta är ett välbehövligt och välkommet initiativ, inte minst för många patienter. I dag har svenska patienter sämst rättigheter i Norden.

I en sjukvård som successivt kommer att ställas inför större krav och hårdare belastning, förmodligen med minskade personella resurser, är det viktigare än någonsin att fastställa vad som är samhällets ansvar och vad som ankommer på oss själva.

Fler äldre med ökade vårdbehov, minskad arbetskraftstillgång och ökade medicinska behandlings­möjligheter kommer att bli en svårknäckt ekvation som ställer vården inför tuffa prioriteringsbeslut.

Detta kräver en mycket tydligare lagstiftning än i dag, både för patienternas och för personalens skull, inte minst för de personer som ska stå för prioriteringsbesluten, både den vårdande professionen, administrativa tjänstemän och politiker.

För patienterna är det viktigt att tydligt veta i vilka situationer de har rätt till vård och vad som är deras eget ansvar, såväl hälsomässigt som ekonomiskt.

En ny hälso- och sjukvårdslagstiftning bör, om den ska bidra till annat än kosmetiska förändringar, innehålla och reglera frågor som:

■ Tillgängligheten till vård (inklusive rehabilitering, hjälpmedel etcetera) både ifråga om tidsgränser och om tillgång till kompetens.

■ Rätten till fritt vårdsökande, skyldigheter om att informera om denna rätt och att hjälpa till genom bland annat öppna kvalitetsredovisningar.

■ Rätten till begriplig och förståelig information som bygger på patientens informationsbehov och möjligheter att ta till sig sådan.

■ Rätten att begära en individuell vårdplan för personer med kroniska eller komplicerade sjukdomar.

■ Rätten till utbildning för kroniskt och långvarigt sjuka, så att de genom självvård med mera kan öka sitt oberoende av vården.

Det finns emellertid annat som behöver ändras också. Inom vården behövs ett perspektivbyte. I trettio års tid har det talats om att sätta patienten i centrum, men det är trots detta mer undantagsvis som vården arbetar med ett verkligt  kundfokus .

Vårdens företrädare har säkert en god uppfattning om behoven av vård. Men de måste också förstå behoven ur ett patientperspektiv, vilket är mer sällsynt. Denna perspektivbrist skapar många av de problem som finns i dag.

Fortfarande är vården i mångt och mycket uppbyggd efter personalens arbetsschema och runt läkaren. Så måste det kanske vara i viss utsträckning, men mycket större hänsyn måste tas till patienternas konsumtionsmönster.

Det är bra med välinformerade patienter, så länge det är jag som informerat dem  uttryckte sig en läkare på ett seminarium. I detta ligger mycket av den syn på patienterna som fortfarande finns bland vårdpersonal.

En välinformerad och kunnig patient ses ofta som besvärlig, samt resurs- och tidskrävande. I stället för att anpassa information till kundens behov av kunskap, för att kunna göra bra val och ställa berättigade krav, informerar sjukvårdspersonalen från sina egna perspektiv.

Resultatet blir missförstånd, dålig följsamhet, ökat beroende av vårdinsatser, avbrutna terapier och  felaktiga läkemedelsintag som kostar patienterna lidande och samhället pengar.

Den sjukvård som i stället satsar på information ur patientens perspektiv, vårdutbildningar för patienter med långvariga eller kroniska sjukdomar och individuella vård­planer får inte en patient. Den sjukvården får i stället en vårdkonsument som ställer krav på god vård, men som också kan medverka och ta ansvar för sin egen hälsa på ett bättre sätt.

Att skapa dessa kunniga kunder eller vårdkonsumenter innebär en maktförskjutning.

Ett stort hopp är att regering, riksdag och utredare tar till vara de möjligheter som ligger i en ny sjukvårdslagstiftning och inte  fegar ut  inför alla de motkrafter som successivt kommer att komma igång.

Se i stället till att vi får den juridiska plattform som vården behöver, för att på ett bra sätt kunna möta morgondagens behov och problem.

Denna plattform måste utgå från kunden.

Lars Gustavsson

Lars Gustavsson
 är länsombudsman för HSO, Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News