Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vården behöver mer resurser för flyktingutmaningen”

Publicerad: 18 oktober 2013, 09:30

Utan systematisk kunskap om de nya utmaningar sjukvården har ställts inför riskerar gamla och nya svenskar få gå underbehandlade, skriver vårddebattören Torsten Kindström.


Ämnen i artikeln:

Vårdkrisen

”Psykiatrin brister i mångkulturell kompetens”, skriver psykiater Carina Hellström i Dagens Samhälle den 9 september. Hellström pekar på de nya behov psykiatrin möter i det mångkulturella Sverige. Jag har sökt men inte funnit information om hur svensk psykiatri möter invandringen av traumatiserade flyktingar. Om ingen har pejl – hur ska vården kunna ge traumatiserade flyktingar det stöd de är värda?

Psykiatrin har inte hävdat sig i kampen om vårdresurser. Få orkar bry sig om en vårdkris som utvecklats till ett kroniskt tillstånd. Invandringsökningen sammanfaller med en period där psykiatrin rustats ned, inte minst efter dråpet på Anna Lindh för tio år sedan. Rökridåer från socialdepartementet och SKL döljer inte detta faktum.

Invandrare som söker stöd i svensk psykiatri har alltså svårt att få adekvat hjälp på grund av språksvårigheter och bristande mångkulturell kompetens. Inom psykvården är dialogen mellan behandlare och patient ofta komplex, ibland mer utmanande än inom somatik, där det kan räcka med att patienten pekar ut den kroppsdel som smärtar. Det kan behövas många försök innan rätt diagnos kan ställas.

Psykiatrins slutenvård är underdimensionerad. Andelen tvångsintagna med stora vårdbehov har ökat, och därmed belastningen på medpatienter, personal och arbetsmiljö. En pressad vårdmiljö skapar fler skador än den läker. Suicidala patienter vågar inte skriva in sig trots mörka tankar. Den som säger sig förespråka nollvision för suicid borde debatterat psykiatrins dimensionering och vårdkvalitet. Enbart inom den offentligt drivna delen av Stockholms södra psykiatri har sedan 2010 över 50 lex Maria­anmälningar upprättats om vårdrelaterade självmord!

Det är i den situationen ett ökat antal traumatiserade flyktingar söker psykiatrisk hjälp. Som Carina Hellström vittnar om ställer det krav på ny kompetens, och det i en organisation som i hög grad bemannas av otillräckligt utbildade. Regeringens beslut nyligen om att bevilja anhöriginvandring från det krigshärjade Syrien minskar inte utmaningen.

Jag har frågat regeringens, SKL:s och Socialstyrelsens respektive psykiatrisamordnare – ingen av dessa känner till några adekvata studier av psykiatrins mångkulturella utmaningar.

Är det inte anmärkningsvärt att innehavare av nyckelpositioner inom det svenska psyksamhället inte själva initierat sådana studier?

Inför valet 2014 måste samordnarna se till att fakta kommer upp på bordet så att psykiatrin kan prioriteras. Här något av det som behöver klarläggas:

- Vad har flyktingutmaningen inneburit i ökad belastning för psykiatrin och vilka behov av resursförstärkning finns?

- Hur ser utbildningsbehoven ut i grundutbildning och vidareutbildning?

- Vilka akuta behov finns av temporära förstärkningar och förändrad organisation?

Utan systematisk kunskap om de nya utmaningar sjukvården har ställts inför riskerar gamla och nya svenskar få gå underbehandlade. De svagaste i båda grupperna får ta smällen när trycket ökar på en redan underbudgeterad psykiatri.

Ämnen i artikeln:

Vårdkrisen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News